Räknar ner dagarna.

Måndag är det dags för läkarbesök.
Som man väntat på denna dag. Börja med medicinen igen.
Förväntansfull och vill bara att helgen ska springa iväg, samtidigt som jag är rädd.
Fick ju endel jobbiga biverkningar senast.. Men ska nog gå bättre denna gång.
Skönt att slippa börja från noll och trappa upp. Utan kunna gå in på nästan samma dos igen.
Tyvärr fick jag ju jobbiga biverkningar på högsta dosen och just de biverkningar brukar tydligen oftast alltid sitta kvar om man en gång fått dom.
Så får se om jag ska på lägre dos, och sedan komplettera med något annat, ritalin eller strattera kanske? Får väl se vad han säger på måndag!

MEN hur som så ska det bli otroligt skönt.

Är sjukt trött på alla känslor, men inte minst alla tankar.
Fyllde upp badkaret herromdagen, 3/4 och under den korta stunden hade jag hunnit känna...
Lycka, sorg, tacksamhet, likgiltighet, hat, ilska, kärlek, lugn, stress + mer som jag inte kan sätta ordet på nu.. Jag hinner inte med själv..

Hinner knappt känna en känsla innan någon ny dyker upp.
Hinner knappt påbörja en tanke innan en ny kommer..