Sista :)

Mer fint för öronen !

Du ser dig själv vid en grav,
bara nakna andetag
saknar luften andedräkt?
Har alltid varit lika svag.

Du ser din sorg,
du flyr din eld blundar kallt men ser endå
från hjältars röst hörs ingenting varför är det alltid så?

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

Du viskar till dig själv i smyg
att aldrig kasta av din sköld
Och medan Lögner håller stånd
Värms blodet upp att hålla köld

Och medan ögon ser en dröm
håller kylan luften kall
och allt omkring som bar ditt namn
obevekligt går på fall

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

Du ser dig själv vid en grav, bara nakna andetag
saknar luften andedräkt?
Har alltid varit lika svag.
Du ser din sorg,
du flyr din eld
blundar kallt men ser endå
från hjältars röst hörs ingenting
varför är det alltid så?

Ingenting är som förut,
ingen början inget slut
du söker svar fast du redan vet
den väg du går tar dig aldrig ut
flyr den värld som bara ler
åt den som tar med aldrig ger
tårar döljs i anletsdrag
Lika väl som det som sker

Chockar mej själv..

Jag har alltid avskytt kyrkor. Allt vad den innebär.
Men, finns en psalm som spelades på begravningen ja va på för nån månad sedan eller något.
Samma fanns även med på en kär väns pappas begravning innan jul.

Kanske därför jag fastnat för den, vet inte.. Men nånstans på något konstigt vis så gillar jag den.
Kanske för att det inte står Gud och Jesus i varannan mening..


Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken,
ett namn som skyddar dig nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd, i sanden finns det spår.
Han älskar dig, han väntar dig i kväll,
en kväll när du förstår hans hemlöshet
och hur han längtar efter dina steg.
Från evighet har han stämt möte här.

Var inte rädd.
Det finns en mörklagd hamn.
Du ser den inte nu, men färdas dit
En dag skall du bekänna högt hans namn,
hans kärleks frid som ingenting begär.

Du är på väg.
En dag blir natten vit.
En dag och stjärnor växer ur hans famn.
Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn.
Du ser den inte nu, men färdas dit.

Kenta - Just idag är jag stark

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag ser måsarnas flykt
Jag ser solglittrets dans
Jag ser fram emot härliga tider
Jag ser kvinnornas ben
Jag ser ögonens glans
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Jag hör skrattande barn
Jag hör slussarnas brus
Jag hör till de få som kan leva
Jag hör inre musik
Jag hör vindarnas sus
Jag har tron på mig själv på min sida

Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag förs framåt av kraftiga vindar
Just idag är jag stark
Just idag mår jag bra
Jag har tron på mig själv på min sida
Jag har väntat så länge på just den här dan
Och det är skönt att den äntligen kommer
Väntat så länge på just denna dag
Den ger lust när den kommer

nanana....

20 min kvar...

Tills vintergatan är slut och det är dags att borsta tänderna för barnen.
Lika bra o göra det direkt då, annars blir de väl övertrötta.
Har verkligen gått i ett idag.
Förutom vid måltider och nu de senaste 45 min.

Ungarna har vart helt speedade, hoppat, spelat basket, byggt kojor, lekt affär, klippt och klistrat en kortis. Upp & ner, fram och tillbaka. Från ca 6.30 imorse, hur orkar dom ??

Hade lovat barna de skulle få träna med mej ikväll, skulle ju behöva göra de där jädra övningarna sjukgymnasten gav mej, så knät kan bli ordning på. Lite lättare och roligare om barnen är med tänkte jag då. Men, får ta det imorgon, ilamåendet slog till som en orkan!

Killarna så gulliga, lilleman sprang och hämtade en bytta åt mej om jag skulle kräkas, (jaa hinken är ju borta, nån jävel som snott den från tvättis)
Kevin öppna toalocket och dörren till toan.
De är så omtänksamma !! :)

Kev och jag har haft bebisprat, och tittat i boken ett barn blir till.
Ska nog bort till bibblan nån dag och se om man kan hitta någon sån bra bok för deras ålder !

Snacka med gubben nyss, o han hade väl en timme eller två kvar.. Sedan ska de väl ut o jobba inatt/mornbitti igen. Usch är ju itne ett dugg avundsjuk asså ! :)

Hela 13 kronor var fick de idag killarna, 13 pärlor hade de lyckats "tjäna till sej".
Så växla vi lite med varann 5 kronor och 10:or, så de kan lära sej förstå att de pengarna är lika mycket värda. Men idag blev det inget köp för dom på egen hand, jag köpte godiset, var lång kö, mycket folk. Och kände inte att jag orkade stå så alla tre kunde betala för sitt. Iof så var ju finaste muppen med och hjälpte till, men kände det skulle bli för mycket stress.
Så de fick spara sina pengar, kanske plånboken växer till nästa gång så vi kan åka och köpa nått till dom. :)

Lilleman går.....

Kort & tvärs !!!

Kev undrar hur man gör då?


-Går lite så här:(vickande åt båda håll), sedan hoppar man.



Bra, nu kan barnen gå kors & tvärs.


Och jag, jaaa jag ser nog kors & tvärs snart efter allt röj idag !

Fredag började bra, lördagen ännu bättre.

Barna hade ju gjort kojja i v-rummet igår.
Så jag lät de ha kvar den över natten tills idag, de hade så roligt!

Imorse när vi kommer upp är hela v-rummet fullt av leksaker, Lillemans gosedjur hade fyllt år och fått en massa presenter !

Sen ser vi att hela golvet är täckt av chips och havregryn !!!!

Lilleman hade visst fått en idé igen. De skulle mata fåglarna.

De hade så skoj, full fart, lekte bra, inte massa tjafs.
Kunde inte annat än o le!

Kan meddela att det inte tog en timme och städa ordning, minst två.
Och det är inte klart än, en kojja har de kvar i v-rummet.
Deras rum är städat och kev har skurat golvet där inne.



Man längtar tillbaka till den tiden man själv var liten och byggde kojjor och allt man styrde med :)
Det bästa var ju att få göra sådana saker ibland som man inte alltid fick, då blev det ju extra roligt !

Ni måste ju....

kika in på:
www.carisma.cc

Lite nytt har inkommit, och mer hoppas jag på snart !

Bench, röd 679 :-

Galagowear 299,00 kr

Adhd-tips ;)

Kikat runt lite och híttade lite tips :)
Hii, läs & le!

* Köp en snygg dammsugare eftersom den ändå står framme hela tiden.

* Lägg inget över resterna du ställer i kylen då blir de dåliga snabbare och nån annan kanske slänger dem åt dig.

*Försök alltid att använda dammsugaren just när maken kliver in genom dörren. Han kanske erbjuder sig att göra färdigt.

* Om du nu i jultider mot förmodan inte skrämt bort alla bekanta (och bara har riktiga accepterande vänner kvar). Se upp du kan bli bjuden på formell middag. Erbjud dig då att hjälpa till, diska de dyra kristallglasen och sen blir du aldrig bjuden dit mer. (Om inte annat för att glasen inte räcker till längre).

* Oavsett vilken tid på dygnet det är hämta tidningen i pyamas om du sover naken så är det oxå OK. Grannar ska tränas upp.

* Läs bara rubrikerna. Du får i alla fall en liten uppfattning om vad som händer ute i världen. På så sätt kan du plöja igenom tidningen med racerfart, och ändå inte stå helt oförstående om nån råkar ta upp nåt aktuellt ämne som du borde känna til.

* Om du måste skotta i decembermörkert. Varför inte prova lövblåsen som snöslunga? (OBS tipset funkar sämre på blötsnö)

*Börja alltid att läsa i slutet av en tidningsartikel. Det är ju ändå ofta där det viktigaste står. Om det är intressant så läs en snutt i mitten också, och därefter eventuellt några rader i början. På så sätt går det mycket snabbare att plöja igenom tidningen, dessutom upplever du den välbekanta känslan av att göra allt på en och samma gång.

* Ha en massa lådor sk flyttlådor tillhands i hallen. (Det har du ju antagligen ändå eftersom du har dina ADHD-lådor där.) Peka på dem och säg att du storstädar förrådet. Detta ursäktar i stort sätt vilka kläder och konstigheter som helst. Du kan också säga att garderoberna du beställt inte kommit än. Då behöver du inte plocka undan till nästa gång heller.

Full rulle !

Kev kommer hem.
Lilleman flyger fram, titta min koja, det är tre st fast de sitter ihop!
Visst är det alldeles fantastiskt !

:)

Stackars barn !

Både gubben och jag är krassliga.
Hur ska denna helg sluta ?


Möjligheten finns ju att vi kommer ha överaktiva barn som fått alldeles för lite stimulans!
Suck, men vad gör man?


Stackars små barn, men de ska väl överleva ? :)

Matlagning & bakning.

Jaa, jag gör negerbollar!
Sjukt sugen på choklad helt plötsligt, vilket jag peppar peppar annars sluppit under grav.
Tror ni Nellan lyckades ? NEJ !
Hade visst för lite smör, jaa även om jag brukar läsa recepten, så har jag inte alltid tid och ork till o mäta ut exakt hur mycket jag tar.

Tror ni pärlsockret fastnade ? NEJ, 5 kort på varje liksom.
Tjena, det som e typ det godaste, det som gör hela negerbollen.


Ska det va så svårt o laga mat och baka ?
Bullarna jäser aldrig har inte tid o vänta på att det ska bli fingervarmt så tar la död på jästen, potatismosen blir slajmig jaa jag har inte tid att stå där och fjutta, liiiiite mjölk i taget. Jga provar en gång eller två sedan åker rsten a mjölken ner och allt blir klet.

Steka, Tar ju sån tid, sambon han låter köttet ligga, det ska ju stekas en-2 min på varje sida innan man vänder eller något, 1-2 minuter ! herre jösses, har jag inte tid till, här vänder vi var 10:e sekund. Det liksom bara kryper i fingrarna.

Koka, ne fy fasen.
Då sa man koka på 4:an eller något.
Varför när man kan koka på 7:an ?
Vilket resulterar i att det blir överkokt.


Där har ni några anledningar till varför jag inte tycker om och inte borde stå bakom spisen!


Lilleman ska göra en koja, i vardagsrummet, bäst jag avslutar här innan hela stället är rivet..
Ja han fick nämligen en idé, om man knyter fast damsugarsladden på deras små stolar i rummet, sen sitter man i vardagsrummet och trycker på damsugarknappen så kommer stolarna flygandes av sej självt !



Lovar o ge er de andra anledningarna en annan gång ;)

Impulsiv.

"Människor med ADHD är ofta intensiva och uppfyllda av sina idéer och känslor. De får därför svårigheter med att lyssna in andra i lek, arbete och samtal. Det är "här och nu" som gäller, oftast med sig själva i fokus. Det innebär att de har svårare att samarbeta, underordna sig andras idéer och följa andras instruktioner. De har också ofta svårt med att vänta på att få sina behov tillgodosedda.

Att avbryta andra, både verbalt och i handling, är typiskt. Att börja tala rätt ut i luften eller handla "på impuls" utan eftertanke är också vanligt. I sällsynta fall är den bristande impulskontrollen märkbar som aggressiva utbrott och oförutsägbara explosiva våldshandlingar."




Detta är också något som stämmer bra.
Jag älskar att lyssna på andra människor, men ibland blir jag störd av mina egna tankar. Vilket verkligen inte är meningen.

Får jag upp en tanke, så måste jag säga den NU för annars är risken väldigt stor att jag hinner glömma bort den.
Detta leder nog till att jag ibland avbryter andra då de pratar, jag kastar ur mej saker från luften som kanske handlar om något helt annat än samtalet som är igång.
Ofta kan jag komma på mej själv, efteråt. Men då är det ju liksom försent.

Jag menar inte alls att avbryta, eller verka ointresserad.
Jag bara fungerar så.
Inte så lustigt med tanke på att vi har 170 tankar i huvudet under fem min, medans ni bara har 3 ;) haha!

Samarbeta tycker jag inte att jag har svårt med. Inget vad jag märkt iaf.
Följa instruktioner, kan nog vara svårt ibland. Har jag fått höra både från lärare och andra.


Tror ni att det kan bli ett tjatter om både lilleman och jag har något vi BARA MÅSTE SÄGA ? :)


Har aldrig själv uppfattat mej som impulsiv eller intensiv.
Men är väl bara att dra sej till korset och erkänna även detta.

Känslor.

"Personer med ADHD, oavsett ålder, är ofta lättirriterade och växlar blixtsnabbt från glädje till ilska. Det häftiga humöret är dock ofta normala känslomässiga reaktioner. Personen reagerar adekvat men fortare och kraftigare eftersom det har svårare att undertrycka känslor som kommer upp."


Jag har försökt många gånger att trycka bort mina känslor, då jag vet att jag inte kan spela ut alla mina känslosvängningar. Eftersom det inte anses normalt i vårt samhälle.

Nu undrar jag, de/ni/andra som kan trycka undan dessa känslor, hur tusan lyckas ni ?
Ni bara trycker bort det och sedan är det borta ? Jag fattar inte.

Får jag upp känlsor, så vet jag ju att jag har svårt för o dölja dem.

På både bra och dåligt så har jag mer eller mindre lärt mej att trycka bort det, eller gör jag inte alls. Men blir jag arg, eller annat så i stället för att jag ska få ett "utbrott" eller "spelet" eller något så stänger jag av.

Vilket leder till att jag går omkring och är arg eller tjurig, drar mej undan.
Men det är på någe vis mitt skydd, det är så jag måste göra för o inte "få spel".
Då behöver jag efter inte få lika dåligt samvete efter, för har jag stängt av så har inte grodorna flygit från min mun, jag har inte skrikit som jag önskat, jag har inte fått spelet.


Jag måste bättra mej på detta, jobba mer med det..
Kanske boka in lite möten hos kuratorn nu innan mitt frikort tar slut :)
Hon kör ju KBT och det ska ju hjälpa :)

Ne avrunda här, kanske ska in till älsklingen och be om ursäkt för min tjurskallighet, så måste jag väl iaf ha kommit ett steg längre ? ;)

Adhd, social omogen.

Med handen på hjärtat får jag nog erkänna att jag har en social omognad ibland.
Men vem har inte det ?
Kanske min är starkare och tydligare än normalt ibland?

" Impulsiviteten ger ett lättretligt humör, överreaktioner och misstolkningar av andras avsikter. En olyckshändelse kan uppfattas som en medveten elakhet från andra."

Jag räcker upp handen och erkänner att sådan kan jag vara. Jag kan uppfatta endel saker fel.
Fick lära mej en sak från min psykolog på utredningen.
Många peroner kan ha ett hett temprament, ett hett humör.
Mitt flyger ofta berg och dalbana, och det har varit ett rent helvete att försöka dölja det under alla mina år.
För någonstans där inne så vet jag ju "hur man ska bete sej".
Har hela tiden dragit i mina tyglar, för o hålla tyst, för o visa mej lugn.
För att vara "som alla andra".

Psykologen berättade. "normala" människor kan bli arga frustrerade, ledsna, besvikna glada osv. Men de hinner tänka två sekunder längre och inte alltid agera i tid och otid.
Det där klarar jag inte av alla gånger, blir jag arg, känner mej trampad på eller besviken eller vad som för känsla så exploderar den känslan ofta ut direkt. Utan en tanke.

Under utredningen så var det en grej som var sjukt jobbig. Dom där jädra klossarna som skulle flyttas på ett visst sätt, osv.
Tillslut gav jag upp, ja fick väl en mindre explosion.
Som ledde till en liten rökpaus.

Var även och kikade in till en annan person i korridoren, hon som gjort qb testet med mej. Var besviken för att även det testet gått rent åt skogen, just det testet hade ju kännts så bra!

Senare när jag och psykologen pratade så förklara han för mej att när jag blir besviken på mej själv som i dessa situationer så agerar jag ofta utåt.
Vilket gör att andra tror att det är dom jag är arg på!!


Så är det verkligen inte, men det är så jag är, så jag fungerar.
Har efter våra samtal försökt att få människor omkring mej o förstå att det är mej själv jag är arg eller bsviken på, så de inte ska tro att det är dem jag är arg på.
Är ju verkligen inte min mening att andra ska tro jag är arg på dem fast jag inte är det.

DET är även en sak till som medicinen hjälpt mej med.
När jag blivit arg, besviken eller vad som. Så hinner jag liksom reflektera lite ibland, hinna tänka varför jag är arg och vad jag ska göra åt det.
Vilket gör att jag inte gör utfall på två röda.

En sista, det är inte alltid så här. Men det händer, kanske det är mer än normalt.
Har jag en lugn dag, och känner mej ganska "stabil" så är det mycket lättare att hantera.
Men är jag stressad, har mycket i huvudet, aa har en "dampdag" det är då det visar sej mest.

Körkort,bil, frihet.

Ja, det var ju detta med körkortet.

Ja skulle ju aldrig fixa o ta körkort om jag körde lite då och då, eftersom jag då skulle få börja om från början, börja om på nytt.

Iaf rätt som det var, hade jag bokat upp mej på intensivkurs.
Hur gick det till, hade jag gått i sömnen liksom? Nejnej.
Jaa bokat o klart iaf, kanon ! Äntligen!

Teorin va äre med den, kan la inte va nån svår match liksom!
Helvete skulle inte öppnat käften.

Den där boken är rena grekiskan, uppslagsverket, fattar nada!
Vet ju knappt vad jag läser liksom, ok för o vara helt ärlig... Har bara läst 2 meningar !!
Men det räckte, gott och väl för denna dag!


Nu har tankeverksamheten satt igång däruppe, hur tusan ska jag hinna plugga allt det där och få in i skallen ?
Va fan har jag gett mej in på ?

Någon som skulle vilja byta plats på teorin med mej?

Har vi en hustomte?

Märkt att dokument bytt plats på skrivbordet och flyttats runt, likt en orkan.
Har märkt att jag kan ha svårt för förändringar ibland, tar mej tid o komma in i det nya liksom!
Jahaa, är det nån liten hustomte som är framme och petar på tangentena medans jag inte ser ?
Eller är det lilleman nu igen?

Det var väl själva fan, ännu mer har flyttas!
Måste hitta den jäkeln och lyftan i nackhåren !

När jag minst anar det, sitter i lugnan ro och glor runt lite, så ser jag till min stora förvåning.... Det var ju JAG som flytta runt skit..

Ibland då är man bra dum.
Jag tar tillbaka det där jag nämnde förut om o lyfta någon i nackhåren.
Det var dumt sagt.

Världsproblem !

Järntabletterna, dom är ju kapslar.
När jag stoppar in dom i munnen och sedan fyller på med vatten.
Jooo vad händer, de FLYTER UPP I GOMMEN, hur här är det att svälja då ?

Nej, dom bojkottas snart, får köpa tabletter istället om det finns?

Nu ger jag upp.

Jaa nu ger jag upp för idag.
Helt slut verkligen.

Lilleman börjar nog bli lite sjuker han med.
Han har vart mkt lugnare idag, även om det vart full fart emellanåt.
Rödrosiga kinder, men ingen feber.

Nu har jag börjat få vrålont i skallen med, men bara på ena sidan.
Hoppas verkligen inte det är nått migränanfall som i somras, ingen höjdare o tappa talet och känseln... Det var läskigt, o är faktiskt nojjig att det ska komma någon gång under denna gravidtet.
Men å andra sidan så hade jag ju ingen huvudvärk då, och det har jag idag, så hoppas det är nått annat ;)


Rolig helg, håller på o skrika rakt ut snart av panik.
Snorigt, ont i halsen, hosta, slem, huvudvärk, feber o allt vad som cirkulerar här hemma..


Nu är jag trött på det här !

Det var det värsta !

"Du verkar ha både Aspie och neurotypiska drag"
Jahaa dags o boka tid för en till utredning ? :P
Ne skulle inte tro så!

Visst vanligt med dubbeldiagnoser eller att man har drag av andra diagnoser om man har en. Har jag hört. Vem vet, kanske finns lite drag därnågonstans.
Men hos vem finns inte det ?? :)

Länken om du vill testa!
http://www.rdos.net/sv/

På vänstra sidan finns testet..

Vad fick du?

Mammas Älskling.

Tiden springer iväg.
På måndag ska vi tillbaka till barnpsykologen, utan lilleman.
Gå igenom de uppgifter som jag och sambon lämnat, de uppgifter dagis lämnat.
Och sedan gå igenom testerna, eller i alla fall få veta hur han klara de.

Hon har ju ingen behörighet till o göra utredningar, men vi får åtminstonde ett svar. Hur han fixade alla tester, och vad hon tycker ang den information som dagis lämnat och vi.
Så vet vi hur och om vi ska gå vidare med det.

Förhoppningsvis så kommer vi genom detta kunna få mer förståelse, och kanske kan lära oss lite mer om hur vi ska handskas med honom i endel situationer.

ADHD har en ärftlighet på 80%.
80 % av alla barn med AD/HD har släktingar med liknande problem.

Har även hört någonstans, men kan ej minnas.. Att chansen att ens barn får ADHD om mamman har det är ca 80%.

Så chansen för att lilleman har det är stor.
Chansen för att vårt kommande barn skulle ha det är stor även den.

Efter vårat Ma i somras så starta vi bebisverkstaden så fort som möjligt, sedan kom min utredning.
Det satte ju tankar. Ska vi planera och skaffa ett barn som har så stor chans att få ADHD ? Är det rätt eller fel ? Kommer vi orka?
Många tankar, och känslor, upp och ner.
Efter samtal så kom vi överrens om att försöka skaffa barn.
Vi räknar med att det kommande barnet har ADHD, och skulle den lill* inte ha det så får vi se det som en positiv överraskning!

Fram tills den dagen vi vet så har vi hunnit bli mer pålästa, och säkert kommit på fler sätt att hantera barnet/barnen.

Det kommer nog bli riktigt jobbigt emellanåt, Ev 3 ADHD:are under samma tak, det kan nog hända en hel del.. Familjen taijkon liksom ;)

Men även så mycket roliga saker, minnen, kommer nog finnas e hel del skratt om vi alla slår våra huvuden ihop med alla härliga ideer :D

Stackars barn !

Sitter och glor runt lite på styleroom.se

Jag förstår inte hur man kan göra om barnens rum till så gott som enbart svart och vitt?
Okej, om man själv tycker det är fint, men i ett barnrum ?
Ska det inte finnas färger? se glatt ut, och verka roligt att leka i. Det ska kännas tryggt.

Inte tråkigt, stelt och grått?

Jag tycker med det kan vara fint med svart och vitt, men INTE i ett barnrum! I alla fall inte allt, ok om basen hade nån av de färgerna..
Men vilken unge vill ha en svart stad över hela väggen?
Måste ju va roligare med en massa djur, eller annat skoj?

Tjocker!

Nu känner jag mej tjocker!
Magen ser faktiskt mindre ut på kortet.
Så här stor var magen i månad 5-6 med lilleman..
Hjälp hur stor ska jag bli ?

Får nog se till o bunkra upp ett skafferi med nutrilett till hösten !


Fyndat ja, va ju tvungen o leta upp mammabyxor för 2 veckor sedan, kan ju inte ha mina vanliga byxor, knappt äns mjukisarna då de sitter så tajt.
Kul minsta stl är s och de är ju som stl 38-40 eller nått ju !
Iaf så prova ja nåra mjukisar eftersom mammajeansen är på tok för stora nu.
Skulle titta stl, och det stod 164 !!
Men dom hängde ju vid mammabyxorna, prova och de satt fin fint.
Fråga framme vid kassan, o det var byxor från barnavdelningen, men de hade en kant o vika upp och såg typ exakt likadana ut som mammamjukisarna.
MEN, de kostade då bara 99 kr istället för 199 :-

Ska leta fler mammabyxor på barnavdelningen hädanefter ! ;)

Soool!

Jag vill ha sol, vår, fågelkvitter, blå himmel!!

Nu räcker det med grå himmel och snö...

Nu strejkar vi

Sjukaste jag hört !

http://svt.se/2.22584/1.1888540/gratis_heroin_till_danska_narkomaner

Usch blir så arg, ni får säga vad ni vill.
Men detta är bland det sjukaste jag hört!

Gratis knark, heroin dessutom !!

Vart är världen påväg. Som skattebetalare vill jag aldrig bidra med pengar till något sådant.
Ett dagcenter, där man kan duscha, tvätta kläder och äta.


Ska dom inte ta o öppna ett dagcenter för alla sexberoende när dom endå är i farten!?


Att vara en beroende-person har väl ingen haft som mål i livet.
Men, valet är ändå ditt, det är DU som väljer om du ska vara aktiv eller inte.
PUNKT.

Konst :)

Åh, sjukt sugen på ordna min gadd, och framförallt att göra en ny, minst en.
Varför ska det vara så dyrt, tur är väl det iof! Haha!

Inte långt kvar tills jag fyller, så vill ni göra mej glad, ge mej en biljett till denna underbara och en gadd ;)

Haha, förmågan att sortera ut.

Märkte att senaste inlägget vart långt, väldigt långt.

Jaa jag har svårt att sortera ut, att förkorta och ta med det viktigaste.
Jag kommer in på en sak,sedan bara rullar det på.

Likadant om jag ska återberätta saker, då tar jag med alla detaljer, vilket ofta leder till att andra människor tänkte: Meen va fan kom till sak !

Likadan fast tvärtom kan jag vara om någon annan berättar något för mej.
Jag kan fråga om detaljer som egentligen inte hör dit, som klockslag, färger på saker, platser osv.
Men jag måste få så många detaljer som möjligt för att kunna se bilden i huvudet, för att kunna få sammanhanget, kunna koppla ihop allt på någe vis.

Röran i mitt huvud, och bland mina papper!

Idag hade jag mötet med K egentligen.
En "tant" från NPS teamet.
Tanken är att jag ska träffa henne varannan vecka.
Hon ska hjälpa mej med alla papper, o följa med på besök osv.

Jag går in och vabar på nätet, men sedan när papper kommer hem så fyller jag aldrig i dom. Vilket leder till att jag inte får några pengar om jag vart hemma med lilleman.

A-kassan skulle jag gått med i redan 08,men det har inte blivit av det heller, förräns nu i november/december nån gång.

Får jag en räkning där det inte klart o tydligt står ocr nr, och bankgiro osv, då lägger jag undan den, och inväntar istället en påminnelse, i hopp om att det ska stå där.

Jag förlorar så mycket på att inte få in papper i tid, och göra saker jag ska i tid.

Svårt ?
För mej är detta sjukt jobbigt!
Som pappa sa till mej, MEN Louise sånna där saker som vabba oså får du ju inte skita i.
Du kan ju inte kasta räkningar o invänta påminnelse för du inte kan?
Du måste ju ringa samtal du ska och göra det du ska.

Du måste ju växa upp!
Ta ansvar!
Du är ju mamma nu !
Du kan ju inte kasta pengar i sjön!


HADE DET INTE VART NÅGOT PROBLEM FÖR MEJ SÅ HADE JAG JU SJÄLVKLART INTE SUMPAT SÅDANA HÄR SAKER!!!

Jag gör det ju inte för skoj skull liksom!



Har ju en sambo, ja det har jag.
MEN han är inte min mamma, och ska därför inte ta hand om "min skit".
Han hjälper mej redan tillräckligt många gånger.



Varför det är ett problem för mej undrar många kanske.. Även jag ! :)

* Har jag sonen hemma så har jag jättesvårt för att ringa samtal, dels för att sonen är ganska krävande, och för att jag har svårt för koncentrationen. Varför ringa om jag endå inte kan koncentrera mej och förstå vad de menar. Eller glömmer bort hälften innan jag lagt på?

* Papper som ska fyllas i, ibland har jag svårt o fylla i, då jag inte är helt hundra på vad det ska stå i alla rutor, vilket leder till att jag får hem kompletteringar jag måste göra.

* Jag skjuter ofta på saker eftersom att jag tycker det är svårt/jobbigt och krävande. För "normala" människor ingår matlagning i vardagen, för mej är det stora och enegikrävande projekt. Hörde en liknelse en gång på tv4 där de intervjuade en mamma med ADHD, hon gjorde en jämförelse, det är som att vakna med feber och ilfluensan varje dag, man gör det man absolut måste !

*Jag glömmer, jag tappar bort.

Kanske svår för människor o förstå som själva inte har det så, vet ni?
Det är även svårt för mej att förstå, jag kan liksom inte förklara varför jag inte gjort endel saker.

Därav en anledning till att jag alltid trycker ner mej själv och känner mej lat, och dålig. Varför kan inte jag göra sådana småsaker? Hur svårt ska det va, varför skjter jag upp det, varför glömmer jag och tappar bort?




Detta med ordning, organisering.
Jag har alltid älskat att göra listor, listor över min ekonomi då jag levde själv.
Listor över vad som ska köpas, listor över vad som ska städas, göras, ta tag i.
Listor, för o minnas.
Men, dessa listor har en förmåga att komma bort, att försvinna, att förglömmas.

När jag ska göra listorna så blir det endå ingen ordning.
Man kan jämföra det lite med som bloggen o alla andra bloggar jag haft, jag vill ha kategorier.
Gör flera sådana, men sen när jag skrivit ett inlägg så tycker jag att det inlägget passar in i flera kategorier. I vilken kategori ska jag lägga det ?
Det blir liksom en enda röra. Kanske därför jag lyckats att inte behöva göra en enda uppsats under min skoltid, förutom någon liten, med mycket hjälp utifrån. Vill ju liksom ha med allt, överallt. knäpp jag är.


Papper, viktiga papper.
Har gjort var sin pärm till alla i familjen, för att hålla saker på sin plats.

Men i min pärm finns ju 10 år gamla saker och saker som papper som är nödvändiga o ha nu, tex e bokad tid om en månad.

Jag vill ha ordning, för o inte glömma, missa något.
Men jag VET INTE HUR JAG SKA SORTERA DET !!

Nu ligger papper i ena kökslådan, över ugnen, en plats i hallen, en byrålåda, och i garderoben i sovrummet där allt egentligen ska va. Finns även en hög på köksbänken.


När tanterna va här för några veckor sedan så fick jag en pärm av "tant C" från NPU-teamet.
En NPU pärm, där hade hon gjort kategorier, som:
utredning, hjälpmedel, minnesanteckningar, osv.
Kanon..
Äntligen har jag ju deras papper från npu och nps samlat i en pärm.

Men resten då?
Vilken röra... Äntligen har jag börjat förstå om människor som snackar om denna ADHD låda !!
Jag trodde alla hade det så?
Men tydligen inte ?


Jag kan, jag vill, jag vet vad jag vill nå, vill ju bara ha ordning på alla papper.
Men hur tusan ska jag nå dit när jag tydligen inte har någon organisationsförmåga?
Vet ni, detta gör mej galen ibland!

Nu säger vi god natt!

God natt till dammråttan där nere i halsen som måste smygit sej på mej när jag sov inatt.
God natt till myrstacken i öronen.
God natttill den där omtalade tungmasken, som finns i näsan!
God natt det jädra ledbandet.

Snälla håll er lugna inatt, behöver få sova lite nu.
Kan ni med ta en paus, sova lite under natten?
Lovar ni o göra det, kan ni få kka fram en kortis imorgon, på dagen, jag lovar !


God natt där ute!

Tabubelagt.

För o trotsa lite, nu pratar vi tabubelagda saker ;)

Varför ska saker vara så, tabubelagda?
Minst en person i varje familj har ju garanterat haft en depression, lätt som djup.
Annan psykisk ohälsa, eller vart med om andra tabubelagda saker som endå är "vanligt".

Varför kan inte bara människor prata om det då?
Hjälpa varandra?

Vet ni att jag inte insåg förräns jag var ca 21-22 att jag hade min första panikattack vid 11-12 års ålder.
Vid 15 års ålder så förstod jag att jag hade ångest.

Vi 17 års ålder fick jag då höra från min kontaktperson på beroendekliniken att det var mina alkoholvanor som framkallade min ångest.
Från någon, minns ej vem. Fick jag höra att bara jag höll mej nykter så skulle därmed ångesten försvinna för det var tack vare alkoholen som jag hade drabbats av ångest. Och alkoholen hade tydligen lett till både depression och social fobi.

Jag slutade så gott som helt med alkoholen, inte en enda grogg på vardagskvällarna.
Tackade nej till SSRI.
Vart gravid och drack inte en droppe.
Men ångesten fanns kvar, likaså attacker stundtals.

Vid 19 års ålder började jag med SSRI, för såg ingen annan utväg.
Ångesten och en sociala fobin höll på o knäcka mej.

21-22 års ålder gjorde jag nytt försök hos ännu en kurator, det var där jag kom underfund med att jag fick ångesten innan jag ens hade smakat alkohol.
Alltså berodde det på något annat.

Det ena ledde till det andra, och utredning.. ADHD.
Nu började jag fatta vad allt kom ifrån.

Ja äter än idag min SSRI, lyckats komma ner i lägsta dos, inte för depressionen då den är borta, men för den sociala fobin..
Då den sakta men säkert smyger sej på om jag missat medicinen ett par dagar.


En sista sak, fram tills för ett år sedan så hade jag nästan gett upp hoppet om att slippa ångesten.
Många samtal hos kuratorn gick åt till just ångesten.
Jag lärde mej att jag nog aldrig kommer bli av med den helt, MEN MAN KAN LÄRA SEJ O HANTERA DEN, MAN KAN FÅ DEN ATT MINSKA, TRO MEJ!!!!

Jag vet, SÅ GE INTE UPP !

Vecka 12+4

Ska försöka få till ett kort ikväll och få in ;)

Vecka 7+4

Graviditeten.

Kevin tyckte bebisen såg konstig ut!
Lilleman brydde sej inte så värst!
På kortet är visst bebis ansiktsprofil borta, handen ser ut som en stor fot.
Sen ser det ut som ett Stoooort öra.
NEJ! Har vi skapat en ailen?




Din bebis är nu 8.1 till 11.4 cm från huvud till stjärt, och väger omkring 52-68 gram. Storleken motsvarar ungefär en grapefrukt

Bebisen
Ansiktet hos fostret utvecklas alltmer; nu kan man tydligt se en näsrygg och att öron och ögon vandrar mot sina slutliga positioner på huvudet. En annan stor förändring är bildandet av lanugohåret som är ett fint hår som växer över hela kroppen i virvlande mönster efter hudens struktur (som senare bland annat kommer att utgöra bebisens fingeravtryck).


Lanugohåret kommer att falla av innan förlossningen och ersättas av grövre hår.

Bebisens sköldkörtel har mognat och börjar producera hormoner. Om bebisen är en pojke så bildas en prostata, och hos flickor vandrar äggstockarna ner från magen till ljumskarna.

De mjuka broskdelarna börjar nu också delvis att omvandlas till skelett. Bebisen har ögonbryn men inga ögonfransar.

Du
Du känner dig kanske lite mer energisk från och med nu och framåt i graviditeten. Den värsta tröttheten ger vanligtvis med sig och många kvinnor lyser upp under den här delen. Livmodern växer från dag till dag och du kan följa dess tillväxt genom att försiktigt lokalisera den övre delen med fingarna. Den kommer gradvis att växa upp i magen, från under blygdbenet till ovanför din navel. På grund av din växande mage och att du binder mer vätska i kroppen så kommer du sannolikt att börja behöva bära kläder för gravida ganska snart..

Dagen är räddad !

Nu kom älsklingen hem med semlor !!
Tjiiihooo!

ADHD Uppmärksamhetsstörning

Uppmärksamhetsstörning
Uppmärksamhet är ett system som innehåller flera olika delar. En störning i detta system kan påverka flera av våra funktioner. Vid uppmärksamhetsstörning finns i allmänhet svårigheter med att såväl rikta uppmärksamheten mot relevant information, hålla kvar den lagom länge, skifta den mot något annat och att dela den mellan olika saker samtidigt. Ett vanligt problem vid uppmärksamhetsstörning är att man lätt störs av ovidkommande intryck samtidigt som man inte reagerar på det man borde. Efter ett störningsmoment behöver man också längre tid på sig än vad andra behöver för att kunna återgå till en arbetsuppgift.

Många har ofta svårt att både lyssna och titta samtidigt. För att kunna koncentrera sig på att lyssna kanske personen väljer att titta bort vilket kan misstolkas som att personen inte är intresserad av vad som sägs eller inte lyssnar.

Det är vanligt med överkänslighet mot vissa typer av ljud t.ex. plötsligt starka ljud eller ljudet från applåderande händer, en dammsugare eller rakapparat. Det är också vanligt att uppmärksamheten inte tillräckligt snabbt kan riktas mot ny information.

Den som har svårt att koncentrera sig kan ibland "fastna" i det den gör. Personen blir uppslukad och koncentrerar sig alltför mycket på en enda sak. Detta kan man se det hos personer som blir helt uppslukade av att t.ex. spela TV-spel - de varken hör eller ser något annat.

Även bristande impulskontroll och svårigheter att planera räknas ibland som symtom på uppmärksamhetsstörning.

Impulskontroll
Att kunna vänta med att reagera är en viktig förmåga. Människor med ADHD har ofta en påtagligt bristande impulskontroll som kan yttra sig på mänga olika sätt.

När en impuls far genom hjärnan reagerar personen blixtsnabbt och agerar utan att tänka efter.


De lever i nuet och agerar många gånger utan tanke på konsekvenser eller överenskomna regler. Detta är mer uttalat hos barn men förekommer även hos vuxna. En vuxen person har ofta till viss del lärt sig att styra sina impulser men i jämförelse med andra vuxna som inte har neuropsykiatriska svårigheter är impulskontrollen dåligt utvecklad.

Människor med ADHD är ofta intensiva och uppfyllda av sina idéer och känslor. De får därför svårigheter med att lyssna in andra i lek, arbete och samtal. Det är "här och nu" som gäller, oftast med sig själva i fokus. Det innebär att de har svårare att samarbeta, underordna sig andras idéer och följa andras instruktioner. De har också ofta svårt med att vänta på att få sina behov tillgodosedda.

Att avbryta andra, både verbalt och i handling, är typiskt. Att börja tala rätt ut i luften eller handla "på impuls" utan eftertanke är också vanligt. I sällsynta fall är den bristande impulskontrollen märkbar som aggressiva utbrott och oförutsägbara explosiva våldshandlingar.

Bristande impulshämning men god verbal förmåga resulterar ofta i ett ändlöst pratande och argumenterande. Personer med ADHD kan förutom att visa aggressivitet och känsloutbrott, också visa stor ömhet och hängivenhet. De är i regel mycket uppmärksamhetskrävande då de visar såväl positivt som negativt beteende.

Dålig impulskontroll hos barn kan yttra sig i att barnet springer rakt ut i gatan utan att se sig för, slår en kompis istället för att tala om att han är arg, svara på frågor i klassrummet utan att räcka upp handen etc.

Planeringsförmåga
Svårigheterna att förutse och planera följer på bristande förmåga till överblick och problem med att urskilja olika sekvenser i en händelsekedja.

Många har ingen självklar känsla för tid och lär sig sent att förstå klockan.

De känner inte på sig hur lång tid som har gått och de har svårt att skynda sig och att passa tider. Detta leder till att de ofta kommer för sent, de märker inte att tiden går, de sätter igång med sina uppgifter för sent eller oroas av att inte veta hur mycket tid som återstår.

De kan ha svårt att hålla fast vid planer och följa gemensamma regler. Nya intryck avleder uppmärksamheten och personen reagerar impulsivt utan så mycket eftertanke. De får svårt att göra en sak färdigt.

De vanliga problemen vid ADHD - som att inte komma igång med sitt arbete och inte slutföra det man påbörjat - handlar oftast inte om planeringssvårigheter, utan om att den mentala energin och motivationen inte räcker till.


http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_adhd_uppmarksamhet_impuls_planering.htm

På tal om vakenhet.

Man ska ju inte dricka så mycket kaffe under graviditet, vilket är lättare sagt än gjort.
Men lyckas rätt bra !
Beror nog på att med concertan i kroppen så var jag inte lika kaffesugen. Concerta och kaffe var verkligen ingen bra kombo, i alla fall inte för mej!

Men tänkte om det hade nått samband med min aktivitetsnivå o vakenhet o allt att göra?

Minns när jag va 17, hemma och sjukskriven, drack mängder kaffe.
Sen har det väl fortsatt.

Upp på morgonen, fick i mej 4-6 koppar innan ja lämnade sonen på dagis vid nio.
Väl hemma, satte på 6 koppar till. Sedan kom lunchen och var ännu sex koppar.
Hämtade sonen och sedan vart det minst 8 koppar innan läggdags!

ADHD - Reglera vakenhet och sömn.

ADHD - Reglera vakenhet och sömn
Ett av de mest slående symtomen vid ADHD är svårigheten att reglera aktivitetsnivån så att den passar in i det aktuella sammanhanget. Det medför att personer med ADHD har svårigheter att anpassa sin aktivitetsnivå till vad situationen kräver. Under dagens lopp växlar aktivitetsnivån i perioder då personen känner sig trött, har behov av att vila och kanske somnar.

Överaktiviteten är delvis ett sätt för personer med ADHD att höja sin vakenhet genom rörelse och ständiga byten av intresseväckande aktiviteter. Koncentrationsförmågan höjs genom att gunga på stolen och plocka med saker. Att hålla sig stilla kräver stor koncentrationsförmåga och energi. Hos vuxna ter sig denna överaktivitet mer som en rastlöshet och är inte lika påtaglig. Hos barnen kan man se hur de i livliga lekar varvar upp för mycket och förlorar spärrarna för vad man får göra. I stillasittande aktiviteter som skolarbete sjunker vakenheten och barnet tappar istället koncentrationen. Det dagdrömmer, känner sig olustig och upplever ett behov av att röra på sig, gunga på stolen, vicka med foten eller plocka med något. Vuxna människor med ADHD kan känna samma olust vid längre möten och andra sammankomster som t ex släktmiddagar.

Gillberg skriver att det finns forskare som menar att själva grundproblematiken vid ADHD och DAMP är den avvikande vakenheten. Det finns enligt honom vetenskapligt stöd för att låg vakenhet i nervsystemet kan medföra hög motorisk aktivitet - kroppen försöker hålla igång för att hjärnan inte skall somna.

Hyperaktivitet
Den mest kända beteendeavvikelsen vid ADHD är hyperaktiviteten.

Det är dock långt ifrån alla som är hyperaktiva och även om personen är hyperaktiv så behöver det inte innebära att han/hon "klättrar på väggarna".


Hyperaktivitet kan ta sig andra uttryck som till exempel nervöst plockande med någon sak eller ett gungande ben.

Överaktivitet är ganska vanligt, ändå är det bara ungefär 1/3 av alla barn med diagnosen ADHD som ger intrycket av att vara påtagligt överaktiva. När man med hjälp av räkneverk har registrerat den motoriska aktiviteten under en hel dag, är det bara hos enstaka barn med ADHD som man har konstaterat en klart förhöjd motorisk aktivitet. Vanligt är växlingar mellan överaktivitet och passivitet. Detta kan ge intryck av överaktivitet, även om barnets sammanlagda aktivitet under dagen är normal eller t o m ovanligt låg.

Hypoaktivitet
Många personer med neuropsykiatriska svårigheter är tvärtom mycket lugna och passiva. Så pass att även det kan bli till ett funktionshinder. Barn som är hypoaktiva är initiativlösa, ber inte om hjälp och blir lätt bortglömda. Vid ADHD växlar ofta aktivitetsnivån i perioder mellan hyperaktivitet och hypoaktivitet. I övre tonåren och i vuxen ålder är det vanligt att överaktiviteten minskar och att hypoaktiviteten blir ett större problem.

Det är viktigt att uppmärksamma denna grupp (kallas även ibland icke-hyperaktiv). Omgivningen brukar ha en tendens att förbise dessa personers avvikande beteendemönster eftersom de oftast är ett större problem för sig själva än för andra. Här återfinns dagdrömmarna, de som uppfattas som "lugna och fina". Hypoaktiva människor kan ha samma koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva. I denna grupp finns ett stort antal av de flickor som har neuropsykiatriska svårigheter. Många är inåtvända, blyga, plikttrogna och som presterar sämre än de borde med tanke på deras förmåga. Vanligtvis överkänsliga för kritik och krav som ställs, även om de klarar av det som förväntas av dem. Undviker ofta sociala situationer för att de kan bli förvirrande och ångestväckande, inte för att de drar sig undan kontakt. Hypoaktiva människor sluter sig inom sig själv, de blir lätt handlingsförlamade och får ofta psykosomatiska besvär när de känner sig förvirrade och inte har överblick och kontroll.



http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_adhd_hyper_hypoaktivitet.htm

Vad jag hört från många andra med ADHD så är de nattugglor, Som en jojo fram tills de stupar i säng på natten.
Sedan kan de vakna kl fem och vara jättepigga.

Just det var EN anledning till att jag aldrig någonsin trodde jag skulle ha ADHD.

Men det är ju faktiskt inte så, även om det är vanligt, men hos alla behöver det inte vara det.
Jag har så länge jag kan minnas alltid somnat tidigt.
På helgerna fick vi se film med mamma och pappa och vara uppe länge, oftast hann jag somna i soffan.
Morgonpigg?
Har jag nog aldrig varit!
Förutom då sonen var mindre, man var ju tvungen !

Jag kan sova 15 timmar och endå va trött, aldrig någonsin kan jag känna mej utvilad.
Vilket gör att jag hela tiden känner en stress, tittar på klockan, försöker få in mina timmar, osv. Vilket är väldigt krävande, även om det kanske inte verkar så.


"Under dagens lopp växlar aktivitetsnivån i perioder då personen känner sig trött, har behov av att vila och kanske somnar."

Aktivitetsnivån kan vara ett rent helvete.
Antingen känner jag mej som en zombie, och gör det jag måste tvätta, ta hand om barnen osv. Och skjuter upp allt jag har möjlighet o göra!

Medans jag kan vara tvärtom, och då vara väldigt effektiv, städa, baka, snacka i fonen, leka med sonen, plocka och grejja under ganka kort tid.


"Här återfinns dagdrömmarna, de som uppfattas som "lugna och fina". Hypoaktiva människor kan ha samma koncentrations- och uppmärksamhetssvårigheter som hyperaktiva. I denna grupp finns ett stort antal av de flickor som har neuropsykiatriska svårigheter"

När jag gick i låg och mellanstadiet så var jag ganska lugn, och tyst, tyckte mkt om skolan. Det funkade bra.
Var ju i högstadiet som allt blev knas, För många klassrum, för många lärare, för många ämnen osv. Allt sköljde över mej som en våg!
Hade turen o få börja i hemklassen, kanske inte gick kanon, men jag hade då iaf ett klassrum, några få lärare, inte lika många ämnen osv..

Minns från ett utvecklingssamtal i gymnasiet, kanske även högstadiet?
Lärarna sa ofta:
Louise är duktig och begåvad, OM hon bara kunde koncentrera sej lite bättre.
Hon kan om hon vill, bara hon koncentrerar sej.
Hon har svårt för att följa regler, och skapar gärna sina egna.


Aktivitetsnivån..
Under utredningsveckan så hade jag ett hembesök.
Skulle välja ut ett recpet, vi gick och handlade, lagade mat.
ca 1,5 timme tog allt som allt.
Skulle va tbx hos utredningsteamet 1-2 timmar senare.

Matlagningen hade tagit sån kraft och energi av mej, då jag gjorde allt för o hålla bästa koncentrationen, allt för o lyckas och inte göra något fel.

Efter hon åkt, maten var uppäten så skulle jag vila, slocknade.
Mitt på dagen, jag var helt slut och det kändes som jag hade kört på gym i flera timmar.
Sov, och var sjukt trött flera timmar efter.

Det är ett av de största problemen jag har med min ADHD, för den är inte så lätt o dölja alla gånger ;)

Framförhållning !

Nu har vi klippt ut ägg och målat.
Sedan återstår ju o klippa hål för snöre, och även köpa snöre.
Men vi har ju över en månad på oss så ska vi väl klara? ;)

Framförhållning kallas det ! :D

Semledagen !

I almenackan här hemma står det att det är semledagen NÄSTA tisdag.
När vi satt och tittade på tv4 imorse så hade de gjort en jädrans massa semlor.
Älskling undra varför de gjorde det idag när det är en hel vecka kvar.

Meeeh fattaru väl tänkte ja i ett nötskal.. Är väl för att folk ska få tips, och recept så de hinner baka sina egna till nästa vecka.
Tjii fick jag!

Semledagen var ju idag !!

Ska jag ställa mej och göra semlor nu, och smitta ner alla med mina baskilusker?
Neej.

Skit, jag som väntat på denna dag så länge!


Nu har vi läst ut fem böcker, tänka sej att lilleman lyssnade på alla!!
Han börjar nog bli lite sjuker kanske?
Halsen han har gjort sitt för de kommande 15 min känner jag.

Kanske köra lite memori, jag menar, alltid bra o träna upp arbetsminnet :D
Lilleman har ju kommit igång med sina tics igen, ett jädra flirtande här hemma, hoppas han inte hinner se vilka brickor jag vänder upp, kanske jag kan få turen och vinna det där nån gång ;)

Tjillevippen, o är det någon som har en sodär 3 semlor till övers, så slå en pling vettja! ;)

Kanske inte så dum dag endå ?

Sådär, hämtat lilleman på dagis.
Käkat lunch, fått i två maskiner tvätt..

Nu blir de bokläsning med lilleman !
Hoppas halsen håller ;)

Dålig start på morgonen, ger det alltid dåliga dagar då?

Idag skulle jag få sovmorgon, sova en halvtimme medans gubben skulle upp och ta hand hand om barnen och deras frukost.
Vad tror ni, lät ju som bockarna bruse klampa på taket !
Tack tack ! Där var min sovmorgon borta,varför skulle de banka bort isen från hustaket precis utanför oss, IDAG ??

Stress som alltid innan man ska iväg, kläder hit o dit o allt vad morgonbestyret innebär.

Gubben och hans lilla gick i förväg ner till bilen.
Så vi snurrisar kunde styra i lugn o ro.

-Ta på dej mössan Lilleman så ska mamma bara borsta sina tänder.
Gick ju bra, saftsoppan som hade hunnit slinka ner kom upp lika fort, i handfatet.
Jaaa jag hann inte kasta över huvudet !
Ungen hittar inte mössan, och jag hinner knappt påbörja en mening förräns det är dags och få upp ännu mer.
Åhhh, där i hyllan! i den svarta ! Meeeen du vet ju var den är!
Vänta nu, mamma måste bli klar här först.
Där står jag och kalvar, medans ungen står och tjatar och hänger på dörrhandtaget och tjatar.

Att dagens barn ska va så okänsliga, Nee nu ska de får lära sej veta hut!


När ja va klar på toa och ungen hade mössan, va händer då? Joo man hör fotstegen uppifrån trappen.
Neeej det skulle förstöra min morgon ännu mer, få se den där skatan. Suck, nu var min tid kommen, min dag skulle bli förstörd.
Stäng dörren Liam, vi behöver inte se sånt där!
Mamma måste ta på sej.
Ungen stänger dörren, väl ute ser vi ju att det var grankärringens gubbe. Jaa ja kallar henne grannkärringen, då hon kallar med både det o annat, den lilla skatan!

Sen vare bråk i bilen, att en grön liten lapp med en massa siffror på kan vara så viktiga !
De behövde nog bara något o tjafsa lite om killarna, de hade ju trots allt 10 min innan fått varsin pärla på sitt snöre här hemma.
Men vad de inte tänkte på, att pärlan den kan vi ta bort :)

Efter dagislämning vart det lite inhandling, gud så skönt o göra det utan barn !
Kände mej alldeles likblek och gick o checka ut ställen jag kunde kasta upp lite saftsoppa om så behövdes.

Väl hemma, tömt den fulla blåsan,plockat upp alla påsar med mat, satt på en kopp kaffe och gjort ordning frukost.

Äntligen lugn och ro tänkte ja. Kanske dagen kan bli bra endå.

Nej nej, där sitter jag och äter nybakta frallor med ost och njuuter.
Och gubben slänger upp sina jäkla knäckemackor, lättfil och ett glas vatten.

Jahaa.. Där kände jag mej så nyttig..
Jag menar, det är ju bara 4 kilo kvar så väger jag lika mycket som jag gjorde med lilleman uppe på förlossningen straxt innan han kom till världen.


Kalorier, och dieter hit och dit, vad tusan är det?
Bäst du lägger i växeln nu älskling om vi ska nå samma mål räknat till december.
Jag menar jag har ju concertan som väntar på mej efter grav., så jag är på försprång! ;) hahaha! Visst är jag dum nu? :)





Hur ska denna dag sluta?

Tungmask !

http://www.corren.se/ostergotland/?articleId=5109919&date=&menuids=

Nu vet jag ju vad som flyttat in i min snok ;)
Haha, uschaaan så vidrigt!

ADHD Social omognad!

ADHD - Social omognad
Många personer med ADHD är självcentrerade och de "sliter ut" vänner, skolkamrater och arbetskamrater genom sin intensitet. Impulsiviteten ger ett lättretligt humör, överreaktioner och misstolkningar av andras avsikter. En olyckshändelse kan uppfattas som en medveten elakhet från andra.

Ofta visar individen ända upp i vuxenlivet en omogenhet i sitt sätt att relatera, lösa konflikter, tåla frustrationer och att agera utifrån mer långsiktiga mål. Personer med ADHD upplever ofta små, vardagliga saker som svåra och frustrerande. Ofta kan de inte se saker i ett sammanhang eller lära sig av tidigare situationer. Personen missförstår omgivningens intentioner, de blir också ständigt missförstådda av andra och de känner sig själva missförstådda när omgivningen inte förstår sig på dem. En svårighet som ofta följer med personen genom livet och som skapar stora problem i relation till andra människor.

Liksom barn kan ha svårt att se sin roll i olika skeenden kan vuxna med neuropsykiatrisk svårigheter ha liknande problem. Den sociala oförmågan kan resultera i att personen hela tiden skyller på omständigheter som ligger utanför personens egen påverkansmöjlighet eller skyller på andra personer. En del har svårt att ta ansvar för sitt eget beteende och agerande vilket kan leda till ensamhet och utanförskap.

De neuropsykiatriska symtomen ökar ofta vid stress, konflikter och ökade krav. Oro, ångest och kroniska spänningstillstånd är vanligt förekommande.

Känslor
Personer med ADHD, oavsett ålder, är ofta lättirriterade och växlar blixtsnabbt från glädje till ilska. Det häftiga humöret är dock ofta normala känslomässiga reaktioner. Personen reagerar adekvat men fortare och kraftigare eftersom det har svårare att undertrycka känslor som kommer upp.

De förefaller också som barn behöva kraftfulla tillsägelser från de vuxna för att uppfatta att de har gjort något tokigt. Föräldrarna är ofta olyckliga över att barnen inte tycks reagera förrän de själva blivit väldigt arga efter att ha sagt till många gånger. Det är min erfarenhet att detsamma kan gälla för vuxna även om det inte är lika uttalat.

En del personer med ADHD reagerar lätt med aggressivitet.

Aggressiviteten kan delvis ha sin bakgrund i ärftliga personlighetsdrag men är också vara ett inlärt sätt att möta negativa erfarenheter på för att skydda sin självkänsla och integritet.


Det blir ofta en olycklig spiral av trots, aggressivt bemötande och upptrappade konflikter.

Det är samtidigt mycket vanligt med uttryck för osäkerhet och rädsla hos i övrigt aggressiva och spänningssökande personer. Trots att personer med ADHD är obetänksamma och ofta dumdristiga är många ändå påtagligt ängsliga. De har också en större benägenhet än normalt att utveckla depressioner. Andra har en överdrivet positiv uppfattning om sina prestationer. Som barn vill de ofta ha lampan tänd i sovrummet, de vill inte lägga sig före föräldrarna och många sover i föräldrarnas säng ända upp i tonåren. Som vuxna kanske de fortsätter att sova med lampan tänd eller med radion eller TV-n på.


http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_adhd_social_omognad.htm






Hörrni, fly.. Fort fort som bara den!
Akta er!
Jag sliter ut er, se bara så ja slet ut mitt egna ledband!

"Vi skyller ifrån oss, och ser felen hos de andra människorna.
Vi kan inte alltid ta ansvar för vårt agerande och beteende."
Tacka fan för att min diagnos finns på papper, betyder det nu att jag inte behöver ta ansvar för min lilla vals inne på Max med en transa ?
behöver inte heller ta ansvar för att jag, klumpig som jag är, pajjat sambons telefon så många gånger att han knappt vågar lämna in den på lagning, men nu måste det då bara halva sms går att tyda.
Inte heller behöver jag väl då ta ansvar för den stackars kanin ja kasta in i väggen när jag var liten?
Eller för att vi bara var tvungna o prova på brandsläckaren i skolan ?

Då tar jag helt enkelt alla knasigheter och flyttar över till mitt utredningspapper, så får diagnosen ta det ansvaret.
Bra, smidigt, enkelt va ??

Klaga och klaga.. Unga läkare

Rastlösheten tränger sej på, lika mycket som tröttheten.

Det knastrar och surrar i öronen, näsan är klippt igenbommbad, tar i för kung och fosterland men inget händer.
I nästa sekund rinner det som vatten från näsan. Ena näsborren rinner baskiluskerna ut ifrån, och i den andra rinner blodet. Vilken kombo !

Svetten infinner sej stundtals.
Man fryser, tar på sej en tröja. Man svettas och tar av sej en tröja.
Aldrig någonsin känner man sej nöjd.

Tjattra nog mycket i sömnen inatt, för där tror jag det flög in en bit sandpapper eller något, rund som en boll.. suck.



Och det förbannade knät, knänns värre idag.
Har jag gjort träningen jag fick i fredags ?
Det tror ni va, skicka med en fet bunt olika träningsbilder till en dampbrud och tro att hon ska komma ihåg eller orka göra dom?
"Helst en kvart om dagen, men gör du bara 10 eller 5 så är det bättre än inget, Louise!"
Okej okej, då kör vi lite knäböj i sänghalmen så är ledbandet helt igen?

"Tänkte Louise, det här med pulkaåkningen, du har ju ADHD, det visar sej annorlunda hos tjejer än hos killar va?"

- jaa, kan det göra. Tänker du på nu ?

"killar är väl mer impulsiva och överaktiva?"

-Ja, fast jag fick ju diagnos av kombinerad typ, vilket innebär att jag har det med.

" Jaa, jag tänkte om Adhd:n hängde ihop med pulkaåkningen,åker du mycket pulka ? ehh glöm det typ."

Ska man skratta eller gråta ?? Tyckte synd om den stackars läkaren, såg ut o va 20 år, och jaa, då har jag fördomar på om de kan sin sak. *fy nellan* Han skulle ju trots allt vara en sjukgymnast !
Men han försökte så väl, se om han kunde se något samband, han tog mej för den jag är, och talade inte till mej som om jag vore 14 och dum i huvudet.

Slutresultat: Han var rätt ok faktiskt, trots sin unga ålder!

Nellan vart igång igen.

Något som hände för ett par veckor sedan.
Så typiskt Nellan.


Skulle vaccinera sonen.
Klockan 14 öppna de.
Första gången innan, hade vi fått vänta 45 min min eller något, med två rastlösa barn och en hel korridor full med folk som vänta på sin spruta medans sonen min tvärvägra ta sin.

Denna gång skulle vi vara i tid!
blodpudding älskar sonen, och bara det, inget till.
Eftersom vi skulle ta sprutan så ville ja att han skulle ha något i magen, och ville inte försöka jaga i han mat, och stressa. Han ju är vanligtvis väldigt dålig och jobbig i hela matsituationen.
Så enkelt lite blodpudding den dagen för o slippa en massa tjafs o stress.


Fram med stekpannan, i med smör och högsta värmen så den kunde komma igång någon gång!
Sonen stod i duschen och hade precis kommit ur.
Han grejja med kläderna, vi hade ju gott om tid.
Skulle bara kolla in ett forum, o se om mina "dampisar" skrivit nått skoj.

Lilleman kommer ut och frågar vad som luktar.
Tittar upp och HELA köket är grått, gick inte ens o se fläkten...
Vad jag svor i tankarna!
Kände hjärtat börja bulta, irritationen växte.
Hur kunde ja glömma, just denna dag ?

Av med stekpannan, eld strimmor hoppade.

Skit, helvete. Nu då.
En unge som stod mitt i röken och tjöt, tjöt för att han inte skulle få sin älskade blodpudding.

Tänk tänk tänk.
Nu var det helt plötsligt bara en halvtimme kvar tills vi skulle åka.
Liiiiam in på ditt rum, och stäng dörren.
Eller vänta, fram med en plastbytta fylld av frukt.
Här, käka så mycket du vill och hinner sen måste vi klä på oss !

Ungen överlycklig över att få äta på sitt rum !!!

Försökte öppna fönster och vädra, men verka ju knappt va till någon vidare hjälp.

Mitt i allt, precis innan vi skulle åka.
Ungen glad igen, jag klippt genomsvett och svor för mej själv.
Stress stress, vi måste hinna, ska INTE stå i någon kö denna gång.

Vad händer, joo sambon kliver innanför dörren, jahaa är det här det luktar, tyckte det luktade grillat !!

Hur han fick den lukten till grilllukt har jag inte en aning om, en sak är då säker:
Jag får sköta grillen heela sommaren ;)

Ännu en länk!

Ännu en länk, med en bild på hjärnan.

http://www.nyfikenvital.org/?q=node/1419

Artikel från aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/article6606130.ab



ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är ett neuropsykiatriskt funktionshinder.
ADHD delas in i tre undergrupper.
En grupp med huvudsakligen uppmärksamsstörning, en annan med huvudsakligen impulsivitet och hyperaktivitet.
Den tredje gruppen har en kombination av båda dessa, det vill säga ADHD av kombinerad typ.

Sömn.

Nu ger jag upp.
Släcker ner datorn och ska hoppa ner i sängen.
Kommer nog slockna som en stock.
Sjukt trött.

Har ju två pigga busfrön som vaknar tidigt, varav ena ska till dagis så måste plocka fram kläder o ordna med frukost o allt.

Framförhållning, vad är det ?
Att man aldrig kan lära sej o göra ordning saker och ting dagen innan!


Natti !

Varför jag lämnar ut mej själv.

Fick precis ett mejl där en bekant skrev:
Kul att du skriver så öppet om adhd:n. Starkt av dig!

För mej har det inte alltid varit självklart att prata öppet om det, och det var många funderingar hit och dit om jag skulle göra det.

Men, detta är ju endel av mej.
Jag är den jag är, och vill även lära mina barn att inte skämmas för sej själva, att vara stolta för den dom är.
Om nu sonen får diagnosen, ska jag då lära honom att han inte är "okej" för att han i så fall skulle ha ett funktionshinder ?
Att det är något vi ska dölja och skämmas för ?
NEJ.

Funktionshindret har inte bara negativa sidor.
Även om det finns en hel del sådana.

Min son, precis som jag kommer fortfarande vara den han är, med eller utan funktionshinder!
Ibland behöver vi bara kämpa lite extra för endel saker här i livet.



Varför jag valde o blogga om det, öppet så alla kan se?
Dels så har jag själv haft svårt o hitta bra bloggar om detta. Jag menar det är ju en helt annan sak o läsa från personer själva med detta funktionshinder, eller läsa kriterierna på en "fakta sida".
För mej är det ett sätt att handskas med det, som terapi.
Då det även är kännt att vi "dampisar" har ett dåligt minne så kan det va skönt o ha saker dokumenterade.
Jag kommer kunna gå tillbaka och se vår utveckling, våra olika perioder.
Det kanske kommer få mej att acceptera funktionshindret full ut, någon dag.
För just nu pendlar det upp och ner, ofta.


Vet ni vad den största anledningen är, förutom allt det med barnens skull.
I så många många år har jag skyddat mej själv med en mask.
Har alltid kännt mej så annorlunda, och alltid undrat varför jag inte är som andra, varför jag inte kan lyckas..

Med åren så har jag blivit expert på att dölja det. Mina svårigheter.
Man vet ju vad som är okej och inte. Hur man "ska vara".
Man har blivit expert på bortförklaringar.

Att gå dag ut och dag in med denna mask, hålla sej själv i stenhårda tyglar har gjort att jag nu och då kraschat. Ångesten har blivit för stor tillslut, och jag har flytt till alkoholen.


Om jag nu tar av mej masken, och visar mitt rätta jag så hoppas jag att endel av ångesten försvinner, det behöver inte gå åt lika mycket energi till o försöka dölja allt längre.


Så här är jag!!

Och är ni inte intresserade så är det bara att dumpa min blogg ;)

Bästa bloggen !

http://blogg.alltombarn.se/ketchupmamma/

Grym människa ! :D

Jobbet.

Jobbet, som jag i tidigare inlägg lovat o komma tillbaka till.

Ibland kan man ju undra om ärligheten alltid är bäst?
Oavsett vad, så kan jag inte ljuga..

Vikariatet som jag haft sedan 08 går ut nu i maj. Men har inte fått en enda tid och komer heller inte att få.
Då jag började där så jobbade jag i LASS-laget, så var med enbart två vårdtagare under dagarna.
Kom sedan in i servicehuset och jobbade lite där!
Vid den tiden så stod det ju i vik-listan vilka lag vikarierna jobbade i.
Allt fungerade prima, trivdes kanon, meD både vårdtgare, personal och chefer!
Fick inte in tillräckligt med tider en period, så började även på två andra ställen, två nya ställen, varav de ställena hade flera lag, inne + ute.
Gav upp det ena stället, då jag kände att det vart för mycket för mej.

Fortsatte lite på det ena, och övergick sedan till enbart det första så gott som.
MEN, då ville de att man ska kunna gå i alla lag.
Kanon, så skönt o få jobba både inne och ute!!
MEN jag hade så svårt för det. Andra vikarier hoppade runt som om ingenting.
Jag kunde varit hos en person två gånger samma dag, men mindes inte vem det var.

När jag hade fått gått i olika lag olika dagar så gick det inte.
Eller hade jag vart borta en vecka från innelaget så kände jag mej som ny.

Att hela tiden få känna sej som ny på jobbet, lära sej så gott som allt på nytt.
Det skapade kaos i huvudet, stress inombords.
Att inte minnas, att vara livrädd för o missa något, att inte veta.

Sedan kom utredningen. Jag förstod helt plötsligt varför jobbet var så svårt för mej.
Jag hade ju hela tiden varit så arg på mej själv för att jag inte klarade det. Varför kunde alla andra minnas, vara så lugna, komma ihåg och skutta från lag till lag var och varannan dag?
Nu visste jag ju.

Insåg även rätt fort att detta inte skulle hålla i längden, någon dag skulle jag göra något misstag, eller inte ?
Hur som helst så var det så energikrävande, vilket ledde till att jag var på helspänn på jobbet, och då familjelivet drabbades på mer eller mindre vis.
Jag var i mina egna tankar, tankspridd, lättirriterad osv.


Jag visste att det hade ändrats, att vikarierna skulle gå i alla lag.
Funderade två dagar.
Det fick brista eller bära.
Ringde chefen, en underbar chef.
Berättade läget, men fanns inget hon kunde göra.
Då hon sa att övrig personal såklart skulle ifrågasätta varför jag bara fick vara i ett lag, medans de andra tvingades hoppa runt.
Vilket jag hade full förståelse för.
Jag sa det att jag tycker om personalen och vill inte att jag ska få "arbeta på mina villkor".
Hon sa att hon personligen skulle kunna boka in mej i enbart ett lag men kunde inte svara för de andra som bokade mej.

Jag sa att hon kunde tänka en vecka och sedan höra av sej till mej.
Sedan dess har jag inte hört ett ord.

Så jobbet är kört i botten.
Jag saknar det så dant, och allt vad det innebär.
Men jag kan inte ändra på det.

Jag kunde ju inte ljuga och riskera att jag någon gång skulle göra något misstag.

Kontakten jag sedan fick på ams, sa att han kunde ringa jobbet, och höra efter ang lönebidrag.. Men det sa jag direkt nej till.

Adhd..Kriterier

Diagnoskriterier gällande uppmärksamhetsstörning hos vuxna och barn
När man läser listan nedanför, finns det vissa saker som framträder tydligare än andra.
Det är de typiska symptomen från barndomen:
lättdistraherad, impulsiv och överaktivitet eller rastlöshet.

Dessutom finns problem med stämningslägen, depression, självkänsla och självbild.
Generellt kan man säga att symptomen är de logiska följderna av problem, uppmärksammade eller inte, i barndomen.
OBS: Betrakta kriterierna som mötta enbart om beteendet förekommer betydligt mer frekvent än hos andra personer i samma ålder.
ADHD HOS VUXNA

En kronisk störning där åtminstone tolv av följande punkter återfinns:

1. En känsla av att aldrig få någonting gjort
2. Svårt att organisera göromål
3. Kronisk ångest eller svårigheter att komma igång
4. Många projekt på gång samtidigt; problem att fullfölja
5. Tendens att säga vad som faller en in, ofta utan tanke på omständighet eller tidpunkt
6. Ständigt sökande efter nya stimulanser i tillvaron
7. Blir lätt frustrerad, uttråkad
8. Lättdistraherad, svårt att fokusera koncentrationen längre tid, "glider lätt iväg" i tankarna
9. Ofta kreativ, intuitiv, hög intelligens
10. Svårigheter att "gå den formella vägen", följa den etablerade, korrekta proceduren
11. Otålig; låg tolerans mot frustration
12. Impulsiv, verbalt och/eller i handling
13. Tendens att ständigt oroa sig i onödan
14. Känsla av att något negativt kommer att hända, osäkerhet
15. Känslo-svallningar, humöret åker berg-och-dalbana
16. Rastlöshet
17. Tendens att fastna i missbruk
18. Kroniskt dåligt självförtroende
19. Felaktig själv-bild
20. Familje/släkt-historia av ADHD eller andra problem med impuls-kontroll och humörsvängningar






Föreslagna diagnoskriterier gällande uppmärksamhetsstörning hos vuxna
(Förlängd version)
av Edward M. Hallowell, MD och John J. Ratey, MD
OBS: Dessa kriterier baseras på långa kliniska erfarenheter, men har ännu inte blivit statistiskt säkerställda genom fält-studier.
Betrakta kriterierna som mötta enbart om beteendet förekommer betydligt mer frekvent än hos andra personer i samma ålder.

En kronisk störning där åtminstone tolv av följande punkter återfinns:

1. En känsla av att aldrig få någonting gjort, otillfredsställelse, aldrig nå egna satta mål oavsett hur mycket man uppnått.
Vi nämner detta först, eftersom det är det mest förekommande skälet till varför vuxna söker hjälp.
"Jag får ingenting gjort" är det vanligaste man får höra som läkare.
Personen kanske har uppnått mycket, sett ur allmän synvinkel, men känner sig som "vilse i en labyrint",
kan inte utnyttja sina resurser.

2. Svårigheter att organisera göromål. Ett stort problem för vuxna med ADHD. Utan skolans struktur, utan föräldrar närvarande
som kan organisera, "lägga upp", vardagen åt honom/henne, blir den vuxne lätt snurrig av alla "måste-göra"-grejer i vardagen,
stora som små. Vad som synes vara "småsaker" växer lätt i omfattning och blir till stora hinder.
En liten förseelse, ett missat möte, borttappade nycklar, och kaos är ett faktum.

3. Kronisk ångest eller svårigheter att komma igång. Vuxna med ADHD associerar så mycket ångest med att påbörja en uppgift,
beroende på en lång historia av misslyckanden, att de lägger av, eller skjuter upp, vilket naturligtvis leder till ännu mer
ångest inför uppgiften.

4. Många projekt på gång samtidigt; problem att fullfölja. En naturlig följd av # 3. När man hoppat av en uppgift, hoppar man
in på nästa. I slutet av dagen, veckan, månaden, eller året har en stor mängd projekt påbörjats, men få blivit slutförda.

5. Tendens att säga vad som faller en in, ofta utan tanke på omständighet eller tidpunkt.
Som barnet med ADHD i klassrummet, blir den vuxne oerhört entusiastisk. En "lysande idé, kommentar" poppar plötsligt upp
och måste sägas innan den försvinner.

6. Ständigt sökande efter nya stimulanser i tillvaron. Den vuxne är ständigt på jakt efter spänning, någonting i omgivningen
som kan mäta sig med den "virvelvind" han/hon har inom sig.

7. Blir lätt frustrerad, uttråkad. Hänger ihop med # 6. Tristess håller den vuxne med ADHD i ett fast grepp, redo att tömma
den vuxne på energi, och jakten på stimulans fortsätter. Detta kan ofta misstolkas som ett "ointresse för uppgiften"; snarare är
det en svårighet att bibehålla intresset längre perioder. Även om personen *vill* vara intresserad, så tar energin snabbt slut.

8. Lättdistraherad, svårt att fokusera koncentrationen längre tid, "glider lätt iväg" i tankarna under läsning eller i ett samtal,
ofta sammankopplad med en förmåga att ibland "hyper-fokusera", stänga ute allt annat;
själva varumärket för ADHD.
Okoncentrationen, att "glida iväg" i tankarna, sker oftast helt ofrivilligt. Det sker när personen "inte tittar", så att säga, observerar
sig själv, och i nästa sekund är han/hon inte "där". Den ofta högt utvecklade förmågan att kunna hyper-fokusera finns också,
vilket visar att detta syndrom inte betyder "brist på uppmärksamhet", utan "brist på ihållande uppmärksamhet".

9. Ofta kreativ, intuitiv, hög intelligens. Inga symptom, men egenskaper väl värda att nämna.
Vuxna med ADHD är oftast väldigt kreativa, iallafall tankemässigt. Mitt i den distraherande och oorganiserade vardagen
blixtrar det ibland av briljans. Att fånga, "förstärka", denna briljans är ett av målen i behandlingen.

10. Svårigheter att "gå den formella vägen", följa den etablerade, "korrekta" proceduren. Tvärtom vad man kan tro beror detta
inte på tråkiga erfarenheter från möten med auktoriteter. Snarare är det en manifestation av tristess och frustration;
uttråkad av rutiner, "vanliga, normala sätt" att göra saker, upprymdhet inför nya spännande sätt, samt frustration över att inte
kunna göra saker på rätt sätt.

11. Otålig; låg tolerans mot frustration. Frustration i alla former påminner den vuxne med ADHD om alla fel och misstag
som begåtts hittills i livet. "Åh nej, inte nu igen..." tänker den vuxne. Han/hon blir arg, eller bara drar sig ur.
Intoleransen har med det ständiga sökandet efter spänning att göra, och andra kan uppfatta den vuxne som omogen och omättlig;
blir aldrig nöjd.

12. Impulsiv, verbalt och/eller i handling, exempelvis impuls-köp, alltid nya planer, planer på ny karriär, och liknande.
Detta är ett av de sämsta symptomen, eller, beroende på impulsen, en av de bättre.

13. Tendens att oroa sig i onödan, ständigt; har en tendens att alltid blicka mot horisonten efter något att oroa sig för,
samtidigt som han/hon inte "ser" faktiska problem och faror. Oro är vad koncentrationen blir till när han/hon inte är fokuserad på
en uppgift.

14. Känsla av att något negativt kommer att hända, osäkerhet, ibland högrisk-tagande. Detta symptom är både relaterat till
tendensen att oroa sig i onödan, och tendensen att vara impulsiv.

15. Känslo-svallningar, humöret åker berg-och-dalbana; depression, speciellt vid "skilsmässan" från en person eller ett projekt.
Vuxna med ADHD, oftare än barn, har stora humörsvängningar. Mycket av detta beror på erfarenheter, frustration, och/eller
misslyckanden. Till viss del beror det på biologin bakom störningen.

16. Rastlöshet. Vanligtvis ser man inte hos en vuxen person den hyperaktivitet man kan se hos ett barn.
Istället märks tydligt en "nervös energi": finger-trummande, byter sittställning ofta, går oroligt fram och tillbaks, lämnar matbordet
eller rummet ofta, kan aldrig riktigt slappna av.

17. Tendens att fastna i missbruk. Beroendet kan vara riktat till alkohol, kokain, eller en aktivitet: spel, "shopping", ätande,
eller att arbeta så mycket som möjligt.

18. Kroniskt dåligt självförtroende. Detta är det direkta och olyckliga resultatet av att i åratal blivit kallad klantskalle, idiot,
flummig, misslyckad, lat, konstig, byfåne, knäpp... Åratal av frustration, misslyckanden, eller att aldrig lyckas med något
överhuvudtaget leder till problem med självförtroendet. Vad som imponerar är hur starka de flesta av dessa personer är, trots
alla motgångar.

19. Felaktig själv-bild. Personer med ADHD har ofta en felaktig bild av sig själva, och hur de påverkar andra i omgivningen.
Detta kan ofta leda till stora missförstånd och djupt sårade känslor.

20. Familje/släkt-historia av ADHD eller andra problem med impuls-kontroll och humörsvängningar, missbruk, depression.
Eftersom ADHD är genetiskt överfört och relaterat till andra, ovan nämnda beteenden, är det inte ovanligt (men inte tvunget)
att det finns i familjen/släkten.

Och:
- att ADHD upptäcktes i barndomen, men kanske inte blev formellt diagnosticerat.
- vid efterforskningar om hur det var i barndomen återfinns symtomen och tecknen, egenskaperna.
- situationen kan inte förklaras bättre av annan psykisk orsak.
Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att inte ställa diagnosen på sig själv.

Utifrån informationen och exemplen som presenteras ovan börjar du förhoppningsvis få misstankar, men det är viktigt att en
läkare/psykiater/utredning bedömmer och avfärdar alla andra orsaker.





länk...
http://spexor.homestead.com/files/kriterier.htm

Att medicinera barn !

Har stått på många ställen och pratats mycket om att det är fel att medicinera barn med centralstimulerande medel.

Måste väl erkänna att jag själv för ett år sedan sa att jag aldrig skulle medicinera mitt barn med det, kanske om det vore den sista utvägen.

Finns så mycket okunskap och fördomar.

Läste i nått forum om en mamma som valde att ha sitt barn medicinfri under helgerna.
Varför ?
Jo för att sonen blev så lugn av medicin, och kände sej tråkig. Även mamma och resten av familjen och omgivningen tyckte det.
Så på grund av det fick sonen vara utan under helgen, så han fick "dampa av sej".

Hur en förälder kan tänka på ett sådant sätt kan jag bara inte förstå ??

Kan vara vanligt att man man själv och omgivningen upplever än som tråkig och lugn med medicin, MEN det är ju något helt nytt, plötsligt dämpas aktivitetsnivån, impulsiviteten osv.
Det är en omställning för alla.

Vet en kille som började medicinera vid ca 13 års ålder. Han och hans kompisar upplevde honom som tråkig. Han var inte längre försökskaninen, den som höll lådan osv.
Han ville sluta med medicinen för den sakens skull.
Han vöertalades att fortsätta, och har nu vant sej vid sitt "nya jag" samtidigt som även hans kompisar gjort det.

Klart man kan uppfattas som tråkig. Jag kände mej som trögare trögast.
Från att ha 20 olika tankar i huvudet under 3 min till att helt plötsligt kanske ha 5 tankar om ens det under tre min, inte lustigt man känner sej seg i skallen ? :)



Finns även de som har sina barn medicinfria under helgen för att barnen ska kunna äta upp sej.
Vilket jag kan förstå till viss del, då biverkningen med aptiten liknar den som med tjack.
Jag tappa ca 6 kilo på 1-2 veckor.


Men vad tusan är rätt och vad är fel ??

Om barnet mår bra på medicinen, ska man då ta bort det under helgen för att barnet är tråkigt ? Har man rätt som förälder o ta bort något som gör så mycket nytta?

Aldrig någonsin att jag skulle hoppa min medicin under helgerna.. Det är ju då om någon dag jag verkligen behöver den !
Så varför ska då inte dessa barn få ha det så ?


Är tydligen inte bra för kroppen heller att göra hela avbrott på medicin rätt som det är.
Kan i värsta fall leda till hjärtstopp!


Vilket dilemma..
Vilket är rätt och vilket är fel?

Nu kan jag ärligt säga att om sonen får sin diagnos så ska han få prova på medicinen, för när jag vet hur effektiv den kan vara så skulle jag aldrig kunna låta honom leva utan den.
Skulle aldrig låta honom leva som nu, när jag vet vad medicinen kan göra. DET skulle kännas som misshandel.

Vilken djungel.. Hur tusan ska man veta vad som är rätt och vad som är fel.
Nej, här krävs mer info... Japp japp, blir o läsa på ännu mer om det nu skulle bli aktuellt.

Nellan i ett nötskal.

Kan inte hitta var jag ser om någon lämnat kommentar.
Vet inte hur tusan jag ordnar kategorier, eller kan se statistik över besök.

Ne inte min grej, nått jag kanske kommer försöka mej på om ett par månader ;)

Näää uschan, helt tung i huvudet, näsan genomtäppt, halsen jobbig och huvudvärk.
Orkar fan inte bli sjuker nu, räcker med att vakna varje morgon o ha svinont i knät.

Tjillevippen.

Svammel utan den röda tråden.

Sitter o snackar lite på chatten på fb, och inser hur mycket jag saknar jobbet.
Har jag iof gjort länge nu!
Ärligheten kanske inte alltid är bäst ?
Hade jag inte vart ärlig utan ljugit så hade jag kunnat vara kvar ett tag till på jobbet...
Skit, nee återkommer till det i ett annat inlägg. Men, saknar det, personal och vårdtagare.


Graviditet som innebär ingen alkohol, inte heller medicinen..
Vet inte vad jag saknar mest i dagsläget, alkoholen har ju inte varit så närvarande de senaste åren. Men har liksom kämpat mej igenom dagarna, veckorna för ja vet att en dag får jag bli ett med alkoholen, en kväll.
Kanske varannan eller var tredje månad.
Sen fick jag medicinen istället. Och tackar gudarna, den gav mej ju ingen baksmälla ;)
Concerta is the shit !
Var emot medicin innan, alla fördommar som finns osv osv.
Men helvete, fina fisken..
Kommer inte kunna leva utan den sen.
En helt ny värld öppnades, jag blev en annan person.
Synd bara att omgivningen aldrig hann o se förändringen innan ja fick sluta med medicinen.
Den största förändringen var ju inombords, och biverkningarna tog överhanden om den yttre bra effekten.
Men ni ska få se, vänta bara :)


Fick en tanke, kom nog på en ganska bra jämförelse..
Människor utan adhd som tar tjack blir ju speedade,
människor med adhd blir ju lugna.
Iaf så blir jag det, och väldigt många andra "dampisar" då det är en vanlig självmedicinering..
Så vill ni känna er dampiga, dra en lina eller två ;)
Nellans fina jämförelse, hoppas ni inte tar allt på för stort allvar när ni läser, för det ska ni inte alltid göra.


Ska försöka o få in mer positivt i mitt liv när det handlar om adhd:n.
För vet ni, vi har många bra egenskaper som många av er inte har.
Som uredningspsykologen sa till mej, har du sett de här cheferna för stora framgångsrika företag, de som vinner i OS m.m. Hur många av de har inte Adhd ?
Joo just för att det funktionshindret har hjälpt de att nå dit de vill, de har ett driv som "normala" personer inte har..
De behöver bara nå rätt verktyg för o lyckas.


Inget är omöjligt, med eller utan funktionshinder !!
Glöm aldrig det hörrni, alla kan, om man bara vill, ibland kan det bara ta lite längre tid, eller finnas lite längre omvägar.
Men vill man, så kan man !


En annan konstig sak, jag pratade med en kompis igår... För några år sedan skrev jag ett skolarbete i skolan, om adhd, barn med det, och tjejer med det.
Just för att jag haft misstankar om lilleman. Men inte en enda gång, kunde jag känna att det stämde in på mej !! Det man läser är ju en helt anan sak, än hur man lever med det.