Detta med egentid.

Jag vill ha den, känner den behövs.
Men när jag får den så vet jag inte vad jag ska göra?

Lilleman är iväg hos sin pappas tjej och firar sin födelsedag!
Fick tipset igår att lägga mej i skuggan med lurar i öronen.
Täntke att idag skulle jag tusan göra det när lilleman var iväg.

Ca en timme har gått, jag la mej i solen istället, inte smidigaste kanske men mer än välbehövligt så lite grann kan ju inte skada!
Alldeles tyst, förutom bilar och bussar som åker utanför.
Mamma kom förbi på en kopp kaffe innan hon skulle vidare hem.

Nu då?
Ska jag ligga sista timmen innan sonen kommer, ute i solen/skuggan och fortsätta slappa?
Inte få något gjort?
Varken inne eller ute? Känner mej som lataste personen ever.

Man vill ha, men när man får det så vet man inte vad man ska göra med det ?

Jag som alltid under alla mina år tyckt om o vara för mej själv ibland, de senaste 5 åren har det inte funnits så mycket sådan tid, och nu vet jag inte vad jag ska göra när jag är ensam.

Vilka problem man kan ha va ? ;)

Frustration..

Inne hos läkaren, och det såg kanon ut..
Har ju vart lite nojjig, men antagligen mycket på grund av att jag fick en liten blödning med lilleman och inte fick springa i trappor, damsuga o sådana saker 1-2 månader innan det var dags..

Var så nervös igår, livrädd för de skulle säga att jag börjat öppna mej eller nått och tvingats ligga fram tills det är dags.
Men inte det !! Allt såg ut som det skulle. Kan ju säga att jag blev mer än lättad !
Bara någon bakterie de hitta så ska in med nytt piss imorgon eller fredag.

Frustrerande, känner mej sjukt frustrerad.
Sitter i hemmet och kan inte komma igång med någonting, för jag vet inte var jag ska börja, eller vad jag ska göra.. Organisationen och komma igång var det va ?
Struktur & planering.
Lättare sagt än gjort i en nyinflyttad lgh där det finns miljoner saker att styra med.

Så är det kroppen med, tröttheten har kommit tillbaka, känslorna åker berg & dalbana och jag känner mej nästintill tjutfärdig en gång i halvtimmen, minst !!
Damp på karln idag, och lilleman.. Va helt vansinning, ungen var dampig till tusen, och karln sa att han lämnat garagenyckeln hemma, vilket betydde (TRODDE) det var den nyckeln.
Det är skillnad på o veta & tro.. Ville kasta ut dem på blocket båda två!!
Gravidhormoner ? ;)
Blir skapligt irriterad då ja knappt kan springa i trapporna, jaa springer ju hellre än går.
Allt är så bökigt och tar så mycket längre tid..
Blir arg när kroppen ger vika, när jag inte orkar lyfta allt, då smidigheten inte syns på långa vägar.
Då det kan kännas ansträngande för o plocka upp en jävla strumpa från golvet.

Jag vet att det hör graviditeten till, men så här var det inte med lilleman, (vet man inte ska jämföra) vet man borde vila när man känner det behövs.

Men det kryper i kroppen på mej, och i skelettet.
Allt går så otroligt långsamt, och jag blir snart galen !

Bokat o klart!

Kände att det var på tiden o komma iväg på semester.
Lilleman är 5 år och vi har inte haft semester o sovit borta alls vad jag kan minnas!
De två senaste somrarna har jag jobbat, och sommaren innan det hade jag praktik.
Så nu är det ju på tiden..

Kan ju inte säga att man är gjord av pengar, eller har en kropp som orkar med att fara och flyga hur som helst just nu. Men en natt borta är bättre än inget!
Bara känslan av att sova borta och inte hemma, minns man så väl från när man var liten. Då kändes det ju verkligen som sommar & semester !
Det var så mysigt..

Nu dök mormor förbi, återkommer senare kanske...

Kärlek

Mosters lilla prinsessa !!

Gäsp!

Så sjukt trött..
En son som ligger och ropar från sängen om både det ena & det andra..

Här hemma finns ju miljontals saker att pyssla med, massa som ska och behövs göras.
Men jag orkar inte, helt slut...
Vill bara sova sova sova, helst NU !

En kopp kaffe nu, sen se om man kan plocka undan lite grann.
Hoppas lilleman slocknar snart så man kan slappna av lite..