Jag är jag, men vem är jag nu ?

Många säger att en diagnos inte spelar någon roll.
Man är fortfarande den person som man var innan bunten med papper o diagnoser hamnade i ens hand.

Jag håller inte med.
Eller på sätt och vis. Klart man är densamma, men å andra sidan kanske man får mer acceptans från sej själv då man inser sina svårigheter.
Man får verktyg till att kunna hantera endel svårigheter.


Men medicinen.
Har haft den ett tag nu, o även bytt medicin och är nu tillbaka på concertan.
Är nog snart i mål med att hittat rätt dos. Skönt!

Jag är inte längre lika vimsig och snurrig, grodorna flyger inte ur min mun på samma sätt längre.
Jag känner mej mer vuxen, mogen. Jag tänker någon sekund extra innan jag svarar på en fråga.
vilket gjort att jag just nu kommit in i en svacka då jag känner mej sjukt TRÅKIG.
Vart har mina skrattanfall tagit vägen ? Min sjuka humor ? Mina busigheter och alla mina planer ja hade i huvudet?
Kanske bra kan nog endel tycka, att äntligen börjat växa upp ;)
MEN NU DÅ?
Jag är inte van vid det här, känns så ovant, jag saknar det gamla jag.
Den Louise som jag varit i 24 år.

Vet inte riktigt vem jag är med mitt nya jag?
Kanske är något jag kommer vänja mej vid så småningom.
Kanske bara är något som känns jobbigt så här först i början?

Känner mej sjukt tråkig, allt känns så tråkigt, vardagen.
Behöver mina impulstankar och handlingar för o liva upp lite.

Bra dum i huvudet, utan medicinen så saknar man den för man vill få ett lugn.
Nu när det infunnit sej så tröttnar man på det monotoma måendet.

Snurrigt värre.

Bada

Idag slog mej en tanke..
Alla som tycker det är så skönt o ta ett bad, vilket jag också gärna vill göra ibland.
Men ta ett bad på 30 min en timme ?
Vad gör alla ??

Tvätta håret/kroppen, skrubba sej lite, fila fötterna, hårinpackning, ansiktsmask, raka sej.
Sen då?

Bara ligger där och tänker eller ?
Läser en tidning kanske ?

Jag har i alla fall inte förstått mej på det.. OK om man inte är ensam i badkaret, men annars ?

När jag ska bada så fyller ja upp badkaret, lägger mej för o bli uppvärmd, sedan släpper ja ut vattnet under tiden som ja tvättar hår o allt det där..
Sedan sitter jag med duschslangen på och värmer mej igen tills badkaret är uppfyllt igen, sedan är det dags o gå upp.


Räknas inte det som en lång dusch då?

Ähh vet e fan.

När lillan kom till världen..

Min BM hade sagt till mej o åka in när jag hade bara 10 min mellan värkarna.
Då lilleman var snabb ut till världen.

10 dagar över tiden, och jag vaknade på morgonen med lite värkar.
Tänkte att de som vanligt skulle gå över efter ett par timmar.
Gjorde ordning lilleman för han skulle ner på marknaden med sin extramamma, och skickade iväg honom till henne!
Gjorde mej iordning, för vi bestämde att vi skulle iväg och kika på soffor.. Fördröja tiden och passa på att gå i affärer när lilleman inte var hemma.

Flera timmar hade gått men värkarna hade inte avtagit.
Gick och kikade lite, stannade för o äta innan vi åkte hemåt.
Så kom lilleman hem, vart lite kaffe o prat med hans extramamma och lillebror.
När de gått började jag klocka värkarna, 8 min mellan, 2 & 4... Alltså oregelbundet.
Syster dök upp, satt o prata o klocka värkar. Ringde FL.
Och sa att ja skulle komma in när det va 10 min mellan värkarna.
Men fick till svar att jag inte behövde komma in förräns det gjorde så ont att jag behövde smärtlindring.

Ont ? Jag hade ju ont, men inte så ont att jag var tvungen till smärtlindring.
Jag avvaktar, skönare o vara hemma.

tog ca 1-2 timmar så kände jag att det började göra rejält ont. Mamma o hennes gubbe hade vart här på kaffe och precis gått hem. Vi la oss i soffan alla tre o titta på film.
Värkarna började göra riktigt ont. Tänkte jag skulle upp o ta en dusch, blev en ganska snabb sådan.. Bestämde att jag va tvungen o åka in för bedövning.
Skiter då fullständigt fan i om jag bara skulle va öppen 2 cm, bedövning behövde jag iaf !
Medans gubben ringer FL så ringer jag mamma, och de kom på tio min.

Karln sprang innan o skulle hämta ut bilen från garaget, jag gick till brevlådan, vände tillbaka och hängde mej över räcket.
Nu är det fan krystvärkar, jag hinner aldrig in, jag fixar det inte !!!
Andas andas andas..

Påväg in kom de värkarna igen, kändes som de kom tätt som tusan, och jag ville krysta.
Att inte krysta när man måste. FY FAN !!! Andas andas.
Vågade inte säga något till karln först. Men sen kunde jag inte hålla mej och sa att det var nog krystvärkar.

Väl framme och jag funderade på om jag skulle ligga kvar i bilen och börja krysta eller ta mej upp. Nej fan måste ju in.. Jag måste.
Efter mycket om och men så stod jag i korridoren på FL.
Möts av en tjej och säger att jag behöver smärtlindring.
Möter min BM jag va hos när jag väntade lilleman, och hon frågade om hon skulle ta hand om mej. Jaaaa!

In på rummet, och hon började prata, fråga lite, och tanken var att jag skulle byta om och lägga mej så de kunde sätta CTG och kolla hur öppen jag var.

Jag kan inte, jag måste ha lustgas nu, jag MÅSTE KRYSTA NU...
Fick hjälp med att lägga mej ner, ta av mej byxorna, Bm fråga om jag ville ta på mej skjortan, tänkte i helvete heller har jag väl inte tid med. JAG VILL JU KRYSTA NU..
Lustgasen kom till undsättning och jag tänkte att nu jävlar får jag dra in så mkt jag bara kan, nu jävlar ska de snurra till för jag kommer krysta vilken sekund som helst.

Så sant, lillan va så gott som påväg ut. Någon hade hunnit få på mej ctg under tiden och lillans hjärtljud var inte så bra.
Kände paniken, BM stack hål och satte dit elektrod, i samma stund såg hon att lillan hade bajsat i vattnet.
(Under tiden där någon gång kom jag ju på kameran !! Hämta kameran, sambon skyndade sej för att ta upp kameran, o då han satt på den så såg han lillans huvud, skule ta kort men den va inställd på inspelning. )
Nu måste du krysta, hon MÅSTE ut nu, de hade ringt in en läkare tror jag. Som frågade vilken vecka jag var i osv osv vilket BM inte kunde svara på eftersom att jag precis kommit in.

Krystade en gång, och hör läkaren säga att ta ett djupt andetag och fortsätt att krysta endå om du kan.
Nu eller aldrig! Tog i utav bara fan och ute var hon vårt mirakel!

I Förlossningsjournalen så står att jag vart inskriven 18.11 och lillan var ute 18.18, men när vi tittat på inspelningen från när hon kom ut så var hon ute vid 18.26 tror jag.


Trodde inte förlossningen kunde gå snabbare än med lilleman!! Jag som va så nojjig hemma över att jag skulle bli hemskickad igen när vi väl kommit dit, kan lova att hade inte lilleman vart hemma så hade jag lagt mej ner på trappen och krystat o bett de ringa ambulans. Så glad över att jag fick min gamla BM, tänk om jag haft någon annan och de verkligen inte trott på mej att jag hade krystvärkar..


Här hade man gått o planerat sin förlossning i huvudet, man skulle ta en massa kort, vanka där fram o tillbaka i korridoren osv osv. Känner mej lite lurad. Men huvudsaken är ju att allt gick bra!

Precis nykläckt :)

Mammas lilla älskling, så fin & så underbar !
Äntligen har vårt mirakel kommit, och lyckan är oändlig !

Räknar ner dagarna.

Måndag är det dags för läkarbesök.
Som man väntat på denna dag. Börja med medicinen igen.
Förväntansfull och vill bara att helgen ska springa iväg, samtidigt som jag är rädd.
Fick ju endel jobbiga biverkningar senast.. Men ska nog gå bättre denna gång.
Skönt att slippa börja från noll och trappa upp. Utan kunna gå in på nästan samma dos igen.
Tyvärr fick jag ju jobbiga biverkningar på högsta dosen och just de biverkningar brukar tydligen oftast alltid sitta kvar om man en gång fått dom.
Så får se om jag ska på lägre dos, och sedan komplettera med något annat, ritalin eller strattera kanske? Får väl se vad han säger på måndag!

MEN hur som så ska det bli otroligt skönt.

Är sjukt trött på alla känslor, men inte minst alla tankar.
Fyllde upp badkaret herromdagen, 3/4 och under den korta stunden hade jag hunnit känna...
Lycka, sorg, tacksamhet, likgiltighet, hat, ilska, kärlek, lugn, stress + mer som jag inte kan sätta ordet på nu.. Jag hinner inte med själv..

Hinner knappt känna en känsla innan någon ny dyker upp.
Hinner knappt påbörja en tanke innan en ny kommer..

ADHD orsakas av "trasiga" gener

De första direkta bevisen för att beteendestörningen ADHD har genetisk grund, har upptäckts av brittiska forskare.

Den främsta orsaken är ett överskott på "trasiga" gener.

Med "trasiga" gener avses en viss typ av sällsynta genvarianter där antingen en hel DNA-sekvens gått förlorad, alternativt dubbelkopierats. Effekten blir att genernas funktion störs eller avbryts.

Forskarna, som publicerar sina resultat i den medicinska tidskriften The Lancet, har granskat arvsmassan hos 366 barn med diagnosen ADHD, och jämfört dessa med en kontrollgrupp med barn utan störningar.

De fann att de sällsynta genvarianterna, på fackspråk kallade CNV (copy number variants), var nästan dubbelt så frekventa hos ADHD-barnen.

"Undanröjer missuppfattningar"

-Nu kan vi definitivt karaktärisera ADHD som en utvecklingsneurologisk störning, med biologisk grund. Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa till att undanröja en del missuppfattningar som framförts i debatten, som att ADHD beror på dåligt föräldraskap eller dålig kosthållning, säger forskningsledaren Anita Thapar, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Cardiff university.

ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) antas förekomma hos tre till fem procent av barnen i Sverige. De som drabbas är i varierande grad hyperaktiva, har svårt att koncentrera sig och beter sig impulsivt.

Autism och schizofreni

Studien visar också att genvarianterna finns i regioner av arvsmassan, framför allt kromosom 16, som tidigare kopplats samman med både autism och schizofreni. Det tycks med andra ord finnas en gemensam biologisk bas för flera av dessa störningar.

Enligt forskarna uppstår troligen ADHD som ett resultat av de genetiska förändringarna i kombination med barnets miljö. De hoppas att de nya rönen på sikt ska kunna hjälpa alla barn som lider av störningarna.

-Det här öppnar ett fönster mot hjärnans biologi som kan ge oss mer effektiva behandlingsmetoder, säger Anita Thapar.

ADHD: Fakta

ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är en beteendestörning som utmärks av koncentrationssvårigheter, bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet. Det antas att 3-5 procent av alla barn i Sverige har ADHD.

http://www.corren.se/Sverige/?articleId=5370962&date=&menuids=