Slutresultatet ang utredningen.

Uppdateringen, var ju hos läkaren där lilleman fick göra sin sista bedömning.
Och vi fick resultatet då vi var där.
Även om det inte uppyllde förväntningarna.

Kändes väldigt väldigt luddigt, vart erbjudna medicin..
Inget mer ?! Förräns jag fick fråga om det.
Ingen info mer än att det mer eller mindre var "bekräftat" det vi trott.
Ingen diagnos får sättas då han inte är 6 år, men eftersom svårigheterna var så pass tydliga så vart han erbjuden medicin, och skulle få diagnos om vi kom tillbaka om ett år.

Medicin ?!!?
Hur ska vi kunna förbättra situationen hemma ?
Är ju trots allt 4 st stycken här hemma och snart 5..
I över 2,5 år har jag fått komma på egna lösningar, läst runt, pratat, och klurat ut endel lösningar.
När jag vart sambo så blev vi fler och har därefter fått kämpa och klurat ut våra lösningar för familjens bästa.

Var nästintill tjutfärdig där uppe, inte heller kunde jag säga vad som helst, eftersom att sonen satt med..
Fått en tid inbokad till en person där uppe, så får ta upp detta med henne, för läkarbesöket kändes inget vidare.
Typ: "ja det är bekräftat, här har vi lite centralstimulerande att ge"
Glöm det dåre tänker man då.
Och varför de tryckte så mycket på just den har jag inte en aning om.
Pratat lite fram och tillbaka med sonens far, och kan inte förstå varför de inte erbjöd stratteran som första alternativ ? Aja, får se vad de säger om det förslaget då jag ev lägger fram det.

Aja, får se vad som sägs på mötet med "henne" minns ej namnet, hoppas det ger lite mer än mötet med läkaren, känns som om det kommer bli många tårar. Många känslor...
Hoppas på ett bra avslut och att jag går därifrån och känner att jag fått ut något i alla fall.