Dampdag igår.

Vi hade ju kalas här hemma i söndags, kan det varit nån eftersläng av det?
Eller att våren är påväg? Jag vet inte.

Igår när jag stod och skulle ordna med middagen så fick han för sej att göra en kojja i vardagsrummet, vilket jag sa nej till eftersom kl hade tickat iväg och vi skulle åka efter middagen. Vart ett jädra liv, gap och skrik.

Iaf, skulle åka iväg igår eftermiddag och kika på en tv bänk.
Sonen var helt otrolig, upp och ner överallt, tv:n var inte på och han skulle minsann gå fram och säga till, vilket han inte gjorde tillslut. Försökte prata med honom, men han var någon helt annanstans, kunde inte ens få ögonkontakt. Han rev och skulle försöka lyfta på locket och sätta på tv:n själv.
Tillslut gav han upp.

Tog av sej skorna och provade på barnsängarna, ok så länge.
Sedan skulle han bara hoppa upp på alla mattor, och nått annat han fick syn på.
Nej,nej,nej !! Försökte prata med honom, förklara att man inte får klättra där, att personalen blir arga..
Men när han får sina infall och BARA SKA så känns det som om man inte kan få någon kontakt med honom förräns han fått utföra det han ska, han kan till o med be o ursäkt efteråt. Han vet han har gjort endel fel, och det känns skönt.
Men just i stunden kan han inte hejda sej.

Flera meter framför, åt sidan, bakom oss. Pilla på allt, prata oavbrutet. Rätt som det var stod han och blåste i en stor vas över en meter hög.
Hjälp, men tur nog slapp vi gå från affären utan en räkning på något som var förstört!


Var ingen bra dag för honom o följa med i affären, och inte heller någon bra dag för oss att gå o titta.
Fick bli bilen och hemfärd.

Min lilla älskling, önskar jag kunde hjälpa honom. Just när dessa infall sätter in.
För då varken hör eller ser han. Han kör på som en ångvält, och det är itne alltiddet slutar så bra.

Oj, tiden sprungit iväg, måste åka.