Dampig.

Känner mej dampig idag, fast på ett bra sätt.
Kan ju känna mej damp då allt går åt hellskotta, då jag är tjurig och tvär, eller rent av arg eller förbannad på något/någon eller nån liten småsak. Då inget funkar o allt är jobbigt..
Idag är jag dampig på det positiva sättet, förmågan att sitta still är noll.
Det bara sprätter i fingrar och tår, o i kroppen, tusan jag som tänk o se det okända idag.
Dampig så miljontals tankar snurrar omkring.

Nu har ju Millah gått hem ( Tack snälla gumman för presenten <3 ), så har precis haft besök sedan kvart över fyra, lyssna, prata, lyssna, prata... Det tar energi, att behöva koncentrera sej så mycket när kroppen bara vill hoppa runt.

Efter en sådan situation brukar jag antingen bli helt slut att jag slocknar, jaa kan tvärdäcka vilken tid som helst på dygnet om möjligheten finns då energin sugits ur mej.
Kan ju bero på att jag tydligen har svårt att anpassa aktivitetsnivån till aktiviteten. Och kör fullt ut..

Vanligtis så brukar "normala" människor kunna dela upp denna energin över en dag, så att den ska räcka från morgon till kväll.
Min kropp fungerar inte så. Utan jag kan köra slut på den på två timmar, sedan är jag som en zombie resten av dagen.
Längtar till medicinen, den hjälpte mej o fördela nivån så den räckte så gott som hela dagen, eller iaf till 18-19 på kvällen. Me Like !


Idag har jag en ganska bra dampdag/kväll... Tankarna flödar, ideerna sprutar, och jag känner mej lite full i fan!

Antingen håller överaktiviteten i sej, eller så tar den bara tvärstopp när som.
Så om ja kan komma till ro i kroppen och skallen till det okända återstår att se.

Jävlar!! Nu har jag missat 6 minuter av halv åtta hos mej.. Klant !

Byebye!